Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fantasieu. 173
det också icke i sin sanning till i talangens werk, och formen år
derföre icke ett fyldt sten, utan ett tomt. Talangen gifwer
ingalunda blott medelmåttiga former; nej, han gifwer äfwen
stora, men liksom det egna innehållets urtraft felas talangen,
så felas det också hans former den sista fulländningen, pricken
öfwer i. Talangen följer det-före eftersökande deu fullständiga
fantasien i alla deß former, utan att skapa en ny; han rörer
sig på ytan, och de brister och fel, som ligga honom närmast,
äro inbillningskraftens.
Om nu i denna talangens relativt tomma formwerksamhet
en eller annan gång eller endast här och der fantasiens odelade
fullhet med deß urfraftiga former, uttrycket as ett stort och djupt
innehåll, intränger, så uppkommer det fragmentariska geniet.
Ett sådant är t. ex. Heine, Walter Scott, m. fl. Det fel, för
hwilket det fragmentariska geniet lättast råkar ut, år ett öfwer-
stott af innehåll. Wanligen är det förenadt med talang, hwil-
ken senare då arbetar på mellanstundernaz men det kan äfwen
sakna talangens lätthet. Sällan utwecklar det sig sundt och
sönderfallen lätt med sig sjelft och werlden (Lenz, Hölderlin).
Det är sällan mycket fruktbart (Leopold Robert, Bürger,
Marlowe).
Fantasiend rena odelade werkan i en individ är deremot
Gente. Deß inre werksamhet är företrädesvis en andlig pro-
ceß, men som dock äfwen är en naturproceß i och genom deß
kraft, fkukidakhet, säkerhet, nödwändighet, enfald och stan djup,
ett djup, hwilket såsom naivitet gifwer sig tilltänkta ihela per-«
sonligheten. Genom de första årens kamp och mödor arbetar
sig geniet fram till sitt säkra mål, till en fri nödwändighet, som
ger sig sjelf lag, till en besinning, som på samma gång förblir
ingifwelse. Geniet år originelt, ty det skapar hwad som icke
förut warit till och som icke i sin helhet kan efter-göras, werk,
som i sig innesluta en blott för geniet egendomlig werldsåståd-
ning, en ny werldsbild. På samma gång denna werldsbild är
det allrafubjektivaste, är den fullkomligt objektiv, är saken sjelf;
ty just det är geniets egendomlighet, att det är en objektiv men-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
