Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 Fantasien.
nifta. Geniet är i centrum och är fjelft centrum, och emedan
det i sig finner det rent menskliga, genomskådar det äfwen mensk-
lighetens innersta. Derföre är det absolut nya, som det skapar-,
tillika det urgamla, fom slumrar hos hwarje menniska. Och
derigenom rycker geniet med sig, betwingar, blir skolbildande. -»—
Geniet har en intuition, hivats divinatorifka blick erfarenheten
sedan bekräftar, det känner werlden utan werldekännedomz af fä
medel siapar det en werldsbild, utwidgar sig till att omfatta alla
former af natur och menniska, liksom hade det sjelft genomlefwat
dem. Deß werk bilda ett helt, deri delarna endast pä detta
ochicke pä annat sätt kunna sammanhänga och det-ur ingen del
kan borttagas. .
Hwad angär föreningen af fantasiens arter och mätt, sä,
emedan geniet i en punkt samlar den högsta kraft, är det mera
än talangen och det fragmentariska geniet inskränkt pä en enda
af de arter, som grundade sig pä den tredje indelningsgrundenz
försöker det sig i andra, werlar det idessa endast som ta-
lang. Sä war t. ex. Michael Angelo stor som arkitekt och bild-«
huggare, men genie endast fom mätare. Äfwen inom geniet sin-
nas grader. -
« 2. Fantafiend eller idealets historia.
Wi hafwa sett, att åskådningen och inbillningskraften äfwen
tillkommo den allmänna fantasien, men.att, då talet blef om
den egentliga formwerkfamheten, följde den allmänna fantasien
icke längre med. Dock dä hon förmår att sinna det naturstöna
samt tager del i fantasiens bäda första momentet-, mälte äfwen
i nägon män den skapande werksamheten tillkomma henne.
Ocksä ser man, att äfwen den allmänna fantasien genom egen
werlsamhet frambringar stönhetz men denna formwerksamhet är
icke en individs fria akt, utan en hela massors instinkt, en
samfäld akt af obestämdt mänga, af hwilta den ene reflexionssj
löft. bidrager med ett, den andre med ett annat, den tredje bort-
tager nägot o.«s. w» och instinkten, som är werksan i detta
samarbete, bildar en organiskt helt med samma säkerhet, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
