Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 Fantasien.
njuter det natursköna, utan kan äfwen känna och njuta den af-
geniet skapade idealbilden. Till en början är denna njutning
icke rent esthetisk, den förwexlar gudabilden med guden, ser i den
ett vehitel till andakt; men ju skönare bilden är, desto mera
tankspridd blir andakten och öfwergår i esthetisk njutning. Den
allmänna fantasien förlorar då tron på sina skapelser, och om
då liktidigt det fria tänkandets arbete börjar, så upphör den
allmänna fantasien att widare framalstra religiösa gestalter,
och gör hon det, så hemtar icke mera den enskildes fantasi ifrån
henne sitt ämne, utan håller sig till den ursprungliga werlden, «
till naturen och historien; den allmänna fantasien blir endast
en receptiv fantasi.
Af detta synes, att fantasiens historia och religionens hi-
storia wäl till en tid gå hand i hand, men att de sedan skiljas
åt, och wi få sålunda twenne stora afdelningari idealets historia:
den religiöst bestämda fantasiens epok, som omfattar till och med
medeltiden, samt den werldsliga fantasiens epok eller den nya
tiden. Men den förra delar sig i twå .stora-hufwudformer:
antiken och medeltiden, af hwilka den senare skiljer sig från an-
tiken genom den kristna religionens princip, hwilken den upp-
tagit i den germaniska folkanden och från den nya tiden genom
sina hednisttsnrythiska elementer. Denna motsats år så wigtig
och gifwer medeltiden en så fjelfständig ställning, att wi derföre
kunna uppställa tre stora hufwudafdelningar: antiken, medeltiden
och den nya tiden. — Under den religiöst bestämda fantasiens
epok delar sig fantasien uti idealer, hwilka äro bestämda mera
genom de olika religionsformerna än omedelbart genom folkens
karakter och historia; men under den werldsliga fantasiens epok
blir åter ett ideal möjligt, uti hwilket folkandarna efter sin
tids bildningsgrad omedelbart framställa sig sjelfwa och sin ’
werldsliga krets af ämnen.
Under alla epoker är fantasien en frukt af ett folks och en
tidsålders totalkrafter, sammanfattade iden begåfwade individen;
och genom dessa historiska betingningar, hwilka förena sig med
de olika arterna as fantasien, sår den individuella fantasien ett
»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
