Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fantasien. 1 7 9
bakom symbolen, blir af en gud utförd i en successiv tid;
detta är myth, ty myth är framställningen af en idö såsom ett"
absolut personligt wäsendes handling. Den orientaliska fanta-
sien är icke endast symbolisk, utan fortskrider äfwen till bil-
dandet af myther, men hon stannar i sjelfwa anloppet, my-
-therna sjunka äter ned i symboler, gudagestalten aflöses icke
fullkomligt frän det opersonliga symboliska naturföremälet, utan
något af skalet sitter alltjemt fast wid den. Man ser detta as
de symboliska drag, som qwarstannat pä menniskogestalten, deraf,
att wissa lemmar (t. ex. könsdelarna) hafwa en oproportionerlig
storlek, att andra (hufwud, armar, fötter) äro mångfaldigade
eller utbytta mot djuriska organer, hwilket allt endast kan för-
klaras symboliskt, widare deraf, att sjelfwa den af guden utförda
handlingen är blott en naturakt eller en symbolisk d. ä. en
sådan, med hwilken han icke har alwar, hwilken icke har sin
grund i nägot hans pathos, t. ex. Mithras, som dödar tju-
ren. — Det är endast symboliska halfmyther Orienten fram-
alstrar.
Äfwen ur den werldsliga kretsen hemtar den orientaliska
fantasien sina ämnen och behandlar dem dels direkt dels iform
af saga. Sagan idealiserar kända, gifna sakta ur ett folks
älsta historia, dä deremot mythen söker förklara en bestående
ordning genom att förwandla deß ide i en historia, som förläg-
ges in uti en förhistorisk tid. Men det kommer aldrig till nä-
got rätt sammanhang i dessa ur werkligheten hemtade ämnen,
ty dels inblanda sig de symboliska halsmytherna och upphäfwa
naturlagarne, dels rycker sagan werkligheten omedelbart inom den
. religiösa kretsen.
Men icke blott i den symboliska methoden är denna fantasi
en dualistisk3 fantasien är äfwen dualistisk i sina werk. Jnom
den gudawerld, hon skapat, herskar dualismen som regel och wi-
sar sig i motsatsen emellan den tomma afgrunden af en före-
stäld högsta enhet ä ena sidan och den rika kretsen af gudages
stalter ä den andra, i motsatsen emellan manliga och qwinliga
gudar, i kampen emellan en god och en ond gud, motsatser-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
