Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 92 Fantasien.
Och icke nog dermed, denna fantasi häller uttryckligen fast pä
detta mißförhällande, och som ett wilkor för figurens idealitet
fordrar hon ett «köttets korsfästande", hwilket kan fortgå ända
till pinsam fulhet, fordrar hos gestalten ett uttryck af blödighet
och ofrihet. Det är, med ett ord, det asketiska nttrycket,«som här
betingar idealiteten.
Denna fantasi kan utbilda det enkelt stöna till förtrollande
själfullt behag (Maria); ur det sublimas djup kan hon hemta
nya former: det oändliga lidandet, gräsliga uppenbarelser af
det onda, men äfwen den högsta förklaring; det tragiska omfat-
tar hon icke, emedan hon icke kan framställa ödet såsom en dia-
lektiskt i werkligheten herstande magt; äswen de djupare sor-
merna af det komiska inträda, men öfwerhufwud stannar fanta-
sien qwar pä burleskens ståndpunkt.
Widare är -medeltidens fantasi till sin grundstämning en
sensitiv (musikalist), men kan äfwen wara bildande, och det är
då synnerligen genom den arkitektoniska fantasien, som hon ger
uttryck ät sin innerliga längtan; för det målerista är hon före-
trädeswis organiserad, men för det plastiska fä godt som intet.
Säsom diktande är hon lyrisk, men kan icke wara dramatisk.
Se wi nu på detta ideals utwecklingshistoria, sä
möter oß först den rationella tysta hjeltesagan, hwilken ihärda,
men storartade drag utwecklar den äkta germanista karakteren
med deß ordfattiga djup och råa sjelfständighet; sä småningom
wäxer denna saga, upptagande beståndsdelar af nya förhållanden,
af folkwandringarne, kristendomen m. m. (Nibelu-ngenlied, Gu-
drunssagan). Men den första föreningens af det universellt krist-
liga och det nationellt germanista har man dock i sagan om
Carl den store. Äfwenledes börjar den antika hjeltesagan att
intränga. Saintidigt beherstas den, bildande fantasien af anti-
kens redan sjunkna former; dessa hårdna till liflösa typer, och
endast så småningom uppwärmas de genom den nya andan,
t. ex. kyrkans« basilikeform, det byzantinfta måleriet. Den ännu
fattiga fantasien hjelper sig derjemte fram med bilder, hwilka
swäfwa midt emellan symbol och allegori, t. ex. de älsta kristna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
