Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 Fantasien.
upptager hon wäl den nya friska werkligheten, men dels blir
denna ofritt intwingad i gifna sedliga normer, dels npphäfwes
den i mystik; och öfwer dessa brister kastar hon en orientalisk
bildprakt (Calderon).
En ny epok i detta ideals historia inträder nu. Den fran-
syska anden sannnansattade strängt allt hwad de romaniska
folken upptagit af antikens objektiva ideal och hade den uppgift
att böja de germaniska folkens ännu råa fantasi under sin di-
sciplin, lära henne regelmessighet och precision. Men denna
sålunda till allmän norm upphöjda objektivitet war dock pä
samma gång abstrakt, själlös, mekanisk, courmässig, konventionell
samt wanstäld genom en frivol, pä effekt beräknad, sig sjelf be-
speglande subjektivitet; den war dersöre en falsk klaßicitet och
mäste reta de folk till reaktion, hwilka hos den gätt i skola.—
Reaktionen utfördes af tyskarne. För dem uppgick först det
andliga medwetandet om jagets oändlighet. Hwad medeltidens
romantiska ideal hade till princip, mognade hos dem och kom
hos dem till medwetande; de förwärfwade den fria subjektiviteten,
och subjektets absoluta adel blef uttalad. Men denna inre sub-
jektiva oändlighet förblef en blott inre och drog sig tillbaka frän
werkligheten. Jnom musiken frambragte den underbara werk;
men inom poesien alstrade den sentimentalitetens sjukliga
och gestaltlösa form. Sentimentaliteten är ett historiskt fenomen
och tillhörer just denna period: hon är ett sormelt, assigtligt
frossande i känslan, är känslosalighet. Hon skyr att inlåta sig
med werlden, staten och historien för att icke genom beröring
med dem nedsmutsa sig. Hjertat är ett ägg utan skal, d’et tål
icke erfarenheten. Sentimentaliteten kan endast tala i interjek-
tioner. För att denna gestaltlösa stämning skulle kunna öfwergä
i sann formwerksamhet, måste den förkasta de franska reglernas
falska objektivitet och falska natur samt uppsöka de sanna. Man
började med att omsatta dåtidens wanliga, prosaiska lifsformer,
emedan de syntes naturliga i jemförelse med den franska onatu-
ren (Lessing, Engelsmännen); men derjemte proklamerade man
sinlighetens allmänna rätt, och det befriade subjektet stormade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
