Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fant-esten 19 7
som har sin rörelsetraft i sig sjelft. Begagnande sig säwäl af
de gamla sagorna, hwilka de frigöra frän det ntythiska, som ock
af den egentliga werklighetens sferer, privatlifwet och det histo-
rista, framställa de den sedliga ordningen säsom en inifrän her-
skande lag uti en werld, fyld af .wiljestarka, tygcllöst passionerade
karakterer, närda af medeltidens märg, och pä samma gäng stiga
de äfwen djerft ned i det komiskas djup (Shakspeare). — Bland
de romanifka folken äro Jtalienarne såsom katoliker, i slutet
af 16:de och i 17:de århundradet, fångna imedeltidens uppfatt-!
ningssätt och hafwa i allmänhet endast den uppgiften att rädda
och bewara de antika formerna ät den moderna fantasien till
framtida omskapning. Nya äro de endast i musiken och i land-
skapsmålningenz men i bäda ffererna wisa de genom den objek-
tiva behandlingen (Palestrina, Poussinerna) tillbaka pä det antika
idealen-— Emellertid har den tyska fantasien försjunkit i merk-
samhetz men hwad hon påbörjat, utföres widare af grannfolken,
de ger-maniska Holländarne och de germanisktsromaniska Bel-
gierna, inom den mäleriska fantasien. De bekymra sig icke mera
om den lugna harmoni, som den plastiska fantasien fordrade, bryta
med den plastiska formkänslan, och sinsemellan fördela de uppgiften
pä det sätt, att Holländarne utbilda landskapet till individuelt
uttryck och sjelfständigt gällande rätt, uppfatta djur-skönheten
med fint natursinne, men fästa sig wid endast de trängre kret-
sarne af menniskolifwet och framställa antingen anspråklöst
grofwa och bondaktiga eller ock finare pä subjektin lif rikare
kulturformet (genremälarne); hwaremot Belgierna framställa en
werld af lösgifna individuella krafter-, af eldig sinlighet och
passion, dock helst i formen af de gamla, i allegorier upplösta
mytherna (Rubens). —- Klart blickande och aningsfull, realistisk
och mystisk, passionerad och tranfcendent, när den spanska fan-
tasien sin höjd ej blott inom måleriet, utan äfwen inom dramat.
Hon tillegnar sig den belgiska mälarkonstens framsteg och sätter
de kristligt religiösa gestalterna i förtroliga menskliga omgifnin-
gar, men ä andra sidan förklarar hon dem tillika till uttryck af
en öfwerjordisk hänryckning (Murillos madonnor). Uti dramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
