Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Konsten och dess indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
« 214 Konsten och deß indelning.
takter, och dessa former nedlägger den i en genialt ombildad
teknik. Tekniken såsom habituelt uttryck af denna geniets objek-
tiva magt eller idealet såsom det wisar sig iden tekniska wanan
är styl. J korthet sattadt är sålunda styl den idealbildande
werksamheten, öfwergången i teknisk wana. Men då samma sak
icke synes kunna i sin sanning framställas mer än på ett sätt
och i en styl, så tyckes den rätta stylen kunna wara blott en,
och icke flera individuella stylar wara möjliga. Dock, ehuru
hwarje konstnär på grund af sin begränsade subjektivitet endast
från en sida fattar föremålet och gör ett af deß momentet till
ståndpunkt för sin uppfattning och medelpunkt för framställnin-
gen, så sker detta utan allt men för föremålets objektiva natur.
Han gifwer det hela, men sedt ur en wiß bestämd ståndpunkt.
Landskapet t. ex. är ett helt as jordsvrmationer, vegetation, luft,
ljus m. m.; Claude Lorrain och Rottman hafwa begge styl i
framställning af sydliga landskapet, men den förre framhåller
mera träd-, ljus- och luftslifwets poesi, den senare mera jord-
lifwets. Om Michael Angelo och Rafael skulle båda
framställa Moses, så skulle den förre fatta honom som den
sublime, wredgade, den andra såsom den allwarligt milde lag-
stiftaren, men båda storartadt, båda berättigadt och båda styl-
messigt. Ofwerstiger geniet sin gräns, och qwarstannar i den
objektiva uppfattningen en icke öfwerwunnen rest af blott sub-
jektivitet, så uppkommer manår i« stylen, t..ex. då Mich.
Angelo öswerförer sina starka former och våldsamma ställningar
på milda och sköna figurer, ss. gruppen af de saliga i hans
«yttersta dom". Om åter geniet, efter att hafwa hunnit sin
höjdpunkt, stannar eller går utför, då sjunker stylen till maner,
t. ex. andra delen af Göthes "Faust". — Stylen kan i de yt-
tersta gränserna af konstverket stöta emot smakens och korrekts
hetens fordringar, utan att detta minskar werkets konstwärde.
Denna individuella styl kan utbreda sig derigenom att
mästrarne ändra wistelseorter och lärjungarne spridas; den kan
upptagas af hela folkstammar, hela folk. Från att wara in-
dividuell styl blir den lokal styl (atheniensiska« argiviska, vene-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
