Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Konsten och dess indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konsten och deß indelning. 215
tianska skolorna; obs. "skola", tages här i betydelse af det inom
en widsträcktare krets herskande sätt för konstutöfningen), blir
provins iel s tyl (jonisk, dorisk, umbrisk o. s. w.) samt slutligen
nationals tyl, dä nemligen enskilda mästare till en samman-
fatta de olika provinsialsstylarne och så åstadkomma dennas wi-
dare utbredning öfwer hela folket (Rafaels och Michael Angelos
styl är den fulländade italienska, Schillers och Göthes den sull-
ändade tyska). Detta wore icke möjligt, om ej den stylskapande
mästarens sätt att uppsatta wore beslägtadt med hela folkets
uppfattningssätt, och den förre sålunda den organ, genom hwil-
ken en stams,.ett folks anda pä en bestämd tid gas sig uttryck.
- Frän denna ståndpunkt sedda, kunna äfwen den omogna stilen
och maneret fä ett historiskt berättigande, ett objektivt wärde.
De kunna fattas som uttrycket af en tids konstsinnez så haswa
t. ex. de härda kantiga formerna i tyska måleriet under medel-
tiden werklig styl, Romeo-maneret kan i samma mening kal-
las styl.
Den nationella stylen kan öfwergä frän ett folk till ett
närbeslägtadtz stora werldsbetwingande tidsäskädningar kunna
gripa utöfwer de klyftor, som skilja de olika folken och folkgrup-
perna, och göra sig allmänt gällande. Stylen blir dä uttrycket
as en hel folkgrupps eller alla bildade folks anda under perio-
derna för de olika werldsäskädningarnez detta är stylen som ut-«
tryck af det historiska idealet. Jdealets historia blir en
stylens historia. .
Liksom den individuella stylen har sina ntwecklingsgrader, sä
har äfwen den historiska, och inom hwarje hufwudperiod upp-
träda följande tre former. Den stränga och härda stylem
konstnärsanden är försänkt i objektiviteten och deß subjektiva lif
förswinner, den kämpar ännu med materialet, och deß bilder
blifwa stränga, dystra, bundna i sina rörelser och inläta sig icke
med äskädarenz endast i den sökta, styfwa zirlighet, som detal-
jerna och ansigtsuttrycken wisa, yttrar sig lekande det subjektiva
momentet. Sä den grekiska skulpturen före Phidias. Den höga
eller sublimt sköna stylen: det subjektiva är derijemwigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
