- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Andra Delen. Vischers system /
217

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Konsten och dess indelning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Konsten och deß indelning. 217

läran om de särskilda konsterna 2). Maan betecknaridetta sam-
manhang endast de underordnade olikheterna i behandlingen af
materialet, t. ex. rader-maner, punktermaner o. s. w.

Konftens delning i konster.

Den närmaste grunden till att konsten delar sig isär-skilda
konster är den, att materialet är sinligt bestämdt och således
till sin natur-· begränsadt. Hwarje material kan nemligen endast
upptaga wissa sidor af det natursköna, endast ett wißt ideelt
innehåll. Då emellertid fantasien är organ för hela det stöna,
så måste hon sträfwa att öfwerwinna denna inskränkning och ut-
byta det mera begränsade materialet mot ett, som mera omfat-
tande och djupare framställer företeelsens lif, till deß hon flirt-
ligen i wiß mening gör sig oberoende af hwarje slags material
samt gör det rena skenet till ett fullkomligt sken. Genom upp-
hinnandet af denna högsta grad upphäfwas icke de föregående;
de utweckla enskilda sidor af det naturstöna till en fullkomlighet,

D) Man betecknar med "stylisera" ett formernas höjande till det mäg-
tiga, uttrycket af en det individuella strängt inskränkande, stor styl; men
man menar dermed äswen den hållning, som denna stol antager i ett
werl, som tillhör en konst eller en konstgren, hwillen synes fordra mindre
starka, stränga former, än denna styl förer med sig. En styliserad blomma
t. ex. iir en pä arkitektonisk regelmedsighet och symmetri reducerad
blomma, sådan som den egnar sig för ornamentik. -—- Men ofta kan
fråga uppkomma hurnwida den formbehandlingens idealitet, fom genom
"stylisera" uttryckes, passar denna eller denna konsten eller lonstgrenen,
om den icke i wiß mening är för stön, skön på individualitetens be-
kostnad, och derföre ej sant skön. Michael Angelo har alltför
plastiskt styliserat det mälerislaz deremot har Göthe pä berätti-
gadt sätt i Herman och Dorothea ställwis behandlat idyllen i det högre

epos’styl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/2/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free