Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Konsten och dess indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 Konsien och deß indelning.
med det objektiva, den af mägtiga ideer fylda anden ingjuter
sitt warma lif i föremålet, herrawäldet öfwer materialet är full-
ändadt och mägtigt flyta konturerna; mild och wänlig, men dock
utan behof och salig i sig,·låter bilden åskådaren återfinna allt
ädelt menskligt, som hos denne fjelf sinnes. Ofwer dessa werk
är den höga grazien utbredd: Phidias’ styl. Den enkelt sköna,
tjusande och rörande stylen: der är subjektiviteten fullstän-
digt utbildad, konstnären meddelar föremålet ett rikare, mång-
sidigare ntweckladt inre lif, han uppfattar och framställer nya
tjusande sidor af det naturstöna, tekniken ntwecklar sin högsta-
virtuositet, materialet behandlas rundare, wekare och mer flytande
än förr, konstwertet wänder sig förtroligt till åskådaren och kom-
mer honom till mötes. Den lägre gratien finner man hos
dessa werk. Så småningom fortgår denna styl till gränsen för
esthetist naturtrohet eller gör dels den manliga werkligheten till
föremål för framställningen (porträttstatyer), dels upptager
den sådana sidor af föremålen, hwilka med den ideala stylen
ej äro förenbara (senor, muskler, ådror). Slutligen sjunker
denna styl ned i falstt behag, effektsökeri, mantr, naturalism
och träder i tjenst hos en yrattälskande lyx.
J ännu en betydelse kan ordet styl tagas, i det att nem-
ligen styl betecknar den uppfattning, hwilken ligger till grund
för en enskild konst eller enskild konstgren, få som denna upp-
fattning nedlagt sig i en bestämd teknik. Man får då olika
konst-ftylar; en arkitektonisk styl och derinom en palatsstyl
och en kyrkostyl, en musikstyl m. m. Detta så anwända styl-
begrepp blir af särskild wigt, då en konst eller en konstgrensv
uppfinnings- och behandlings-sätt öfwerföres på en« annan,
hwicret täkt ste både pa ett berättigat-i och ett ooekättigadt satt.
Så har exempelwis Bernini behandlat plastiken måleriskt på
ett oberättigadt sätt, men medeltiden gjort detsamma med ett
wißt historiskt berättigande. Uttrycket stylisera kan sålunda be-
ttrkna både ett beröm och ett tadel. Regler för bestämmandet
af det ena eller andra kunna ej här uppställas, det hörer till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
