Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Byggnadskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggnadskonsten. 235
tig prosil, som enkelt eller mångfaldigt omwecklaude samman-
håller denÅ utswällande massan; en bredare led af kantig profil
är bandet, för hwilket som motiv ligger till grund den som
hufwudprydnad ösliga bindeln (tænia). Detta senare lägger sig
som kant kring en mängd af lederna, hwaremot platten (plin-
then, abacus) afslutar en hufwuddel och bildar ett kraftigt öfwer-
gångsmoment till en annan. Förbundna med hwarandra och
utsträckta kallas dessa leder gesimser. Dessa utmärka alla
betydande gränser, der byggnadens hufwuddelar, såsom kolonn
och tyngd, sammanstöta, betona mindre uttalade delningar, t. ex.
emellan sockel och mur, omfatta fönster och dörrar och synas som
byggnadens yttersta ram.
Dessa former öfwergå så omärkligt i det egentliga orna-
mentet, hwilket skiljer sig från den arkitektoniska leden derige-
nom att, då den senare åtminstone skenbart fungerar, så erin-
rar ornamentet endast mer eller mindre om någon struktiv
skenfunktion och framställer endast det moment, i hwilken den
skenbart fungerande leden på lekande sätt andas ut eller slår
ut i blomma. Här framträda jemte rent geometriska bildnin-
gar äfwen tekniska, vegetabiliska, sa djur- och menniskobildnin-
gar, och dessa senare hafwa sin betydelse deri, att, som ofwan
antyddes, byggnadskonstens abstrakta former innehålla grundla-
get åswen för det organiska lifwet. Äfwen dessa afbildningar
af wäxt, djur och menniska skola dock blott framhålla det orga-
niska lifwets allmänna grundlag och behandlas enligt den arki-
tektoniska regelmessighetens och symmetriens lagar, utan att ar-
kitekten inlåter sig på en efterbildning af det individuella lif-
wets fria former, d. å. de skola wara geometriskt styliserade,
så att t. ex. wid efterbildningen af det vegetabiliska, "man lika
wäl kan säga, att denna konst sammanträffar med naturen, som
att den efterbildar densamma. —- J sammanhang härmed står
frågan om byggnadens färg. Ä ena sidan kan byggnadens
färgsmyckande esthetiskt rättfärdigas; ty då färgen uttalar tin-
gens innersta qwalitet samt uttrycker den inre stämningen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
