- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Andra Delen. Vischers system /
236

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Byggnadskonsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236 Byggnadskonsten.

dä byggnadskonsten, just emedan den är fä objektiv, att den en-
dast genom liniernas och proportionernas allmänna rythm kan
tala, är en den blotta stämningens konst och i denna mening
derjemte högst subjektiv: så kan och bör färgen uttala denna
stämning. Liksom hade byggnaden likt ett träd, en blomma
bildat och byggt sig sjelf genom en inre saftjäsning, wisar
sig deß inre lif som ett warmt pigment pä ytan. Enda la-
gen är, att färgen icke skyler, utan framhäfwer detta lif, att
säledes leder och ornamenter målas lifligare, hufwudmasforna
efter ytornas omfång enklare med mera dämpade toner, och
att de delande fält och linier m. m» hwarmed måleriet bry-
ter de stora ytornas enformighet, motswara dessas naturliga
delar. Men ä andra sidan måste man taga .i betraktande,
att den päsatta färgen är af förgänglig natur och sålunda
stär i strid med fä wäl byggnadens karakter att wara mo-·
numental, som ock med den deras följande betingningen för
hwarje del« att hafwa samma karakter af waraktighet3 der-
före mäste färgningen i betydlig män inskränkas. Den bä-
sta lösning är att söka werka icke blott i allmänhet genom
materialets naturliga eller konstframbragta färgton, utan äswen
genom denna frambringa olika färgwerkningar, t. ex. anwända
olika stenarter för hufwudmassan och för de arkitektoniska le-
derna«).

«) Man har mycket twistat om grekernas tempel wovo målade eller
icke. Att de mera skyddade delarne, såsom gaswelns ytor, tri-
glyyber, metoyer m. m. warit målade, derom har man warit ense;
striden bar endast gällt cellens wäggar och kolonnernas skaft. Vischer
antager, att de warit alldeles öfwermälade. Chemisterna Faraday
och Landerer haswa dock bewisat, att den rödgulaktiga färgen på ko-
lonnerna är den naturliga oxyderingen as det jern, som all marmor
innehållet-, och att sålunda marmortemplen warit osärgade Men å an-
dra sidan bar det blifwit wisadt, att de as tuss och kalksten byggda
warit i teglen öswermälade. (Se Hettner "Griechische Neiseftizzen«
1853).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/2/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free