Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Byggnadskonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggnadskonsten. 237
2. Byggnadskonstens grenar.
En indelning as byggnadskonstens grenar kan endast grunda
sig på de olika byggnadsändamälem Det är i tempelbyggs
naden, som arkitekturen höjer sig till en ren konst, och hwarifrän den
konstnärliga fulländning, som deß absoluta ändamål framkallar
i byggnaden, kastar sina strålar pä alla andra byggnader och
pätrycker dem den stämpel, som förlänar dem den högre estheti-
fka formen I). Ett folk, fattadt som en totalperson, gifwer-
sitt medwetandes högsta innehåll uttryck i dyrkan af den abso-
luta andenz templet är andens, den absoluta personens, bo-
ning, hans werldsbyggande werksamhet framställes symboliskt i
templet.
Den enskilde personen ingär emellertid som led i kedjan
af det hela, och derföre träder äfwen byggnadskonsten för en-
skilda och ändliga ändamål i en «inre enhet med den byggnads-
konst, som genom det absoluta ändamålet höjer sig till fri skön-
het; detta yttrar sig sä, att ett folks monumentala tempelstvl
I) Hiir möta wi äter en as de punkter, der Vischers uppfattning
as religionen rakar i kollision med hans intresse för konsten och hans
förhoppningar om en ny konst. Han yttrar, att templet som det abso-
luta huset icke kan af nägon annan byggnadsart ersättas. «Men", til-
lägger han, "ocksä gifwes ingen inre grund dertill, och här ligger dä i
"bpggnadskonstens individualitetsliisa natur en stor fördel framför de
"andra konsterna. Det absoluta buset iir nemligen icke alldeles nödwän-
"digt en transeendent Gudo hus, utan kan likasäwiil wara ett hus för
"den rena närwaron as en immanent ästädad absolut ande i försam-
"lingens andakt". Detta läter wisserligen bra, om man blott kunde
föreställa sig en pantbeismens gudstjenst, en andäktig församling,
dyrkande Vischers absoluta ide, ja om man ens kunde begripa. huru
en person kan andaktsfullt omfatta ett opersonligt. Hwad denna re-
ligion skall gdra med tempel, sir oß lika obegripligt. Men Vischer
är derom obekymrat-, han finner detta "bppna en ston blick in i fram-
«tiden: den rena religionen såsom ett upplystande till det sant
"oöindliga skall frambringa sin egen tempelstyl, och dä all styl har sin
"bufwndrot i byggnadskonsten, lir en ny konststyl just dersbre en nidi-
"lighet".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
