Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poesien. 331
både i widsträcktare män och djupare än de andra konsterna.
— Af allt detta följer, att poesieu ändå mera- än måleriet är
hänwisad på den indirekta individualiseriugsprincipen; men detta
oaktadt har den direkta idealiseringen här ännu widsträcktare
utrymme ån inom måleriet, hwilket synes bland annat deraf,
att inom det’ antika idealet, der den sistnämnde stylprincipen
herskade, kunde icke måleriet utweckla alla sina medel och förde
blott en torftig existens, men poesien kunde fritt utweckla sig
och dock fortfarande wara plastiskt skön.
Alla dessa egenskaper gifwa åt poesien en karakter af all-
mänhet; gentöfwer de andra reala konsterna framställer hon«
konstens begrepp i sig. Den jemförelsewis större lättheten i
utöfningen, beroende af friheten från ett egentligt material och.
af hennes vehikels, språkets böjlighet, är äfwen ett uttryck as
hennes andliga natur. Hon går före de andra konsterna både
som naiv konst i förening med musiken (folkwisan) och i högre
utbildad form. Hon är icke främmande för någon nation; hon
år den äldsta konsten; men för en full utweckling af hennes wä-
sende är dock den moderna kulturen en förutsättning, och hon
kan detföre likawäl kallas den nyaste konsten.
b. De enskilda momenterna, hwilka tvi här hafwa att
undersöka, äro styllagen, språkuttrycket och rythiniken.
Styllagen kommer inom poesien först i betraktande, eme-
dan poesiens werksamhet, oberoende af ett egentligt material,
utgår från den inre uppfattningen och icke är underkastad an-
dra lagar, än dem, som härröra af fantasiens wäsende och hen-
nes förhållande till· sin vehikel. Styllagens första bestämning
är en negativ och bjuder poesien att icke förirra sig in på de
andra konsternas områden. Hon förirrar sig in på musikens
område, om hon dels icke ger innehållet full åstådlighet, utan
håller det qwar inom den gestaltlösa känslans«dunkel och sålunda
framalstrar en« gestaltlös känslopoesi, dels gör den formella be-
handlingen, språkformen, till hufwndändamål och framalstrar
en kylig klaugpoesi. Hon förirrar sig in på de bildande
konsternas område, om hon will måla, d. ä. will skildra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
