Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 Poesien.
det synbara genom nppråknande af en mängd enskilda drag.
De beskriftvande skalderna besitttta icke, att lasaretts fantasi,· en
gång försatt i rörelse, behöftver blott några drag för att få
bilden färdig och med en blick öfwerskåda ett helt, santt att då
det långsamt fratnskridande talet räcker henne ett drag ester ett
annat, hon, sotn redan är färdig med sitt werk, icke kan sam-
manfatta dessa och tvid bemödandet att så göra förlorar det hela
och till slut ingenting har, ingenting ser;dett beskrifwande poesien
och en del engelska romanförfattare kunna tjetta som exempel.
Skalder bör dersöre icke söka att allt för detaljeradtåskådliggöra,
ntan föra gestalterna in i fantasiens egen rörelse-ström genom
att skildra oß dem såsom inbegripna i rörelse. Djupare fattad
bjuder denna styllag att framställa det synbara i deß förhållande
till det inre, sammanfatta poesiens uppgift att gifwa gestalter
med hennes allra högsta uppgift att framställa den inre werl-
dett och handlingen eller, som Lessing säger, "antydningswis ge-
nom handlingar efterhärma kroppar". Så, t. ex. införer stal-
den en person med ett eller ett par enkla epitheter, men sätter
honom sedan i handling och under handlingens gång giftver han
i förbigående ett drag efter ett annat. Detta stöter icke fanta-
sien, hon berigtigar gerna, den vwid det första draget raskt sta-
pade bilden genom det nya tillkomna draget; men hwad hon icke
lider, det är twånget att långsamt och i detalj föreställa sig
något. —- Jcke heller på prosans område får poesien förirra sig;
dock gör hon detta lättare än hwarje annan konst, emedan båda
gebiten ligga hwarandra så nära. Hon gör så, då hon t. er.
framställer allmänna eller historiska fattningar icke som mo-
tnenter i ett lefwande åskådligt esthetiskt helt, tttan för deras
egen stall och för att genom dem inwerka på lasaretts »rvilja;
eller då hon framställer historiska notiser, noter och försäk-
ringar, att hwad hon förtäljer, år sant m. m., för att be-
möta möjliga inwändningar,- att ett eller annat är poetiskt stö-
tande; eller då hon låter i dramat de skildrade personerna ni-
tala skaldens tankar och känslor i stallet för deras egna. J alla
fs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
