Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 Poesien.
om slumpen Under fortgången eller wid slutet upptages i det
sedliga sammanhang, som den saknade wid sitt inträde. Det
tragiska som universi lag (se ofwan sid 67) motswarar hela
denna ståndpunkfz ja, redan det, att handlingen är en förfluten,
gifwer den en wemodig ton; wi se slägten komma och gå och
skola ju sjelfwa en gäng sjunka ned i tidsströmmen. Utgången
är dock icke derföre nödwändigt en tragisk, utan förherskande
en lycklig. Men en tragisk stämning är dock ett wäsentligt mo-
ment i epos, och det lyckliga slutet har en tragisk bakgrunds
dunkla folie.
Ofwer detta widtomfattande ämne står den episke skalden
med kontemplativt lugn; opartiskt fördelar han som solen sitt
ljus lika öfwer de rättfärdiga och de orättfärdiga; han wredgas
icke öfwer det onda, ty han ser huru det länkas att bringa det
goda i dagen, han har wäl sin glädje åt det goda, men förbi-
ser icke deß swagheter. En mild ironi swäfwar derföre som ett
fint leende på hans läppar, men alltid förenadt med enthnsias-
mens allwar. På denna hans grundstämning i förening med
den episka poesiens uppgift att öfwertaga den bildande kon-
stens göromål grundar sig den episka styllagen. Den bju-
der, att skalden skall med objektivt lugn skildra tingen såsom ge-
digna gestalter-, former af det allmänna warat, och det mera
med hänseende till deras yttre företeelser än med afseende på
deras inte hemlighet och deras inwerkan på läsarens inre. Wi-
dare skall han fortgä jemt och kontinuerligt i sin framställning
och icke lägga an pte starka stötar och öfwerraskningar. Hans
målningar böra likna, säger W. v. Humboldt, "kedjor, i hwilka
"röre.lse uppkommer ur rörelse, figur ur sigur, . . . . hand-
"lingen fortgår oafbrutet, hwarje omständighet flyter som nöd-
"wändig följd ur det föregående, och en genomgående konti-
"nnitet herstar som lag". Skalden dröjer med Utförlighet wid
hwarje punkt, just emedan "hans ändamål ligger i hwarje
punkt af rörelsen«, som Schiller yttrar. Den yttre språkfor-
men har att giswa ett lämpligt rythmiskt uttryck ät denna as-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
