Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 . Poesien.
mera betonar det inre och mer inlåter sig på teckningen af de
enskilda dragen: Odyssöem Kompositionen är mera inveck-
lad, ty i stället för de stora heroiska passionerna är det här
hinder, rika wexlingar, spänd wäntan, som upptaga intresset;
längtan och återseende äro hufwudinnehållet i Odysseen. Ett
warmare subjektivt element har inträngt iepos. Ett motiv, som
först i dkt moderna idealet får sin utbildning, inträder här:
kärleken; också kallar Jean Paul Odysseem "den antika ur-
romanen". Men det är den äktenskapliga kärleken, som här
spelaren roll. Äswen naturen åskådas med mera subjektivt in-
tresse: hafwet, grottor, källor skildras. Och stylen är en inom
den ideala åt det karakteristiska tutande. — Den senare antiken
inskränkte än ytterligare den episka werldsbilden och gaf en liten
blid af folklifwet: idyllen, i hlvilken röjes ett dunkelt förebå-
dande af det moderna sentimentala intresset för naturen och för
ett stilla inskränkt hemlif.
Den romerska poesien framalstrar ett konst-epos, Virgilii
"Æneid",. hwilken har en egendomlig pompös storhet, men
hwilken dock såsom en konstgjord esterbildning af det ursprung-
liga naiva homeriska epos’ samtliga kännetecken ställer sig under
deß måttstock och dermed dömmer sig sjels att wara ett oäkta
epos, ett werk af reflexionen (Gudarnes inwerkan t. ex. har ned-
sjuntit till ett tomt maschineri) och till en del af en. för mycket
stegrad subjektiv känsla, (ett så sentimentalt moment, som t. ex.
Didos kärlek, är för starkt för hjeltedikten). Ett konst-epos är
icke något rent epos.
På öfwergången från-den hedniska antiken till medeltiden
uppträda hos twenne folk hjeltesagor, hwilkas kärna har en så
äkta episk karakter, att de kunna ställas widsidan af det greki- ,
ska, men de hafwa icke haft lyckan att få denna kärna oaf-
brutet sortbildad och afslutad genom en högre konst inom folk-
poesien, så att i den form, de kommit till oß, äro de som ett
helt as olikartade lager. Dessa äro den persiska hjeltedikten:
Firdussis "Schahname", och de tyska hjeltedikterna, "Nibelun-
gen Lied« och "Gudrun". Men· då den förra, företrädeswis i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
