- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Andra Delen. Vischers system /
347

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Poesien. 3 4 7

den orn Rustem handlande delen, framträder som ett konstepoö,
förrådande wäl en rik och glänsande fantasi, men äswen den
muhamedanska mogna bildningens grubblande konstighet, sä har
den« tyska endast ett ringa mätt af konstbildning. Den tyska
hjeltedikten skiljer sig frän den grekiska genom den intensivt tra-
giska andan hos det deri berikande ödet, med hwilket hjeltekas
raktererna sanrmanwäxa till en dyster storhet. Till grundbe-
ständsdelarne äro den grekiska och tyska dikten hwarandra icke
sä olika, man inandas äfwen i den senare en sann episk lifs-
luft, deß werldsäskädning är en grnndhednisk, och äfwen den
delar sig som den grekiska i twenne former: "Nibelungen Lied«
och "Gndrun"; niendeß råa, nästan konstlösa form ställer den
dock mycket under den grekiska. Wid öfwerarbetandet haswa
upptagits dels historiska personer och förhållanden, utan att
de tillräckligt omarbetats, dels kristligt ridderliga kulturformer,
som icke öfwerensstännna med den hedniska grundtonen.

Den utbildadevromantikens riddarepos saknar wäsentliga
drag, som tillhöra epos. Sä är karakteren af nationell sam-
manslutning här förswunnenz det högsta målet är ett univer-
sellt, den kristna religionens idi, och det närmare intresset är
ett individuellt, riddarens person samt hans äfwentyr och strider
mot werkliga eller inbillade fiender. J stället tillkomma här
andra drag, hwilka uppenbara, att det subjektivt lyriska förher-
skar. Framför allt blir kärlekens pathos ett huswudmotiv;-rnen
detta lämpar sig icke för ett epos, hwilket genom de«fra1nstälda
kulturformerna6. naivitet ännu ställer sig under det äkta cpos’
måttstock, ty ett sädant wet icke af något sentimentalt och har
icke ett öfwerwägande psykologiskt intresse. Först den moderna
werldens epos, romanen, kan begagna kärleken som hufwudmotiv.
Riddarepos swäfwar sålunda amsiboliskt emellan epos och roman. "
Äfwen deß form har samma karakter, den är icke mera naiv i
ordets högre betydelse, men icke heller sant konstmessig. —-
Wid sidan af detta större epos, i hwilket de werldsliga och re-
ligiösa sagokretsarne äro förenade, uppträda fragmentet ur den
religiösa kretsen, behandlade i Legenden, som är en biografisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/2/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free