- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Andra Delen. Vischers system /
353

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Poesien. . 353

och af det genomtränges, så att allt objektivt synes som sub-
jektets inre lis. Denna form, i hwilken den episka omständlig-
heten förswinner, winnes, då den diktande fantasien ställer sig
på den sensitiva (snusikaliska) fantasiens ståndpunkt, och deraf
uppkommer den lyriska poesien «). Liksom musiken har lyriken
känslan till sitt innehåll; men då den rena känslan är något
outsägbart och endast genom toner kan uttryckas, så måste käns-
lan, om hon nu skall wara organ och innehåll för en poetisk
konstform, sluta sig till medwetandet. Den objektiva werldens
gestalter swäfwa ständigt på känslans tröskel; musiken, den rena
känslans konst, kunde icke öppna dörren för dem; men lyriken
gör det, ehurnwäl den med känslans töckenslöja omgiswer alla
dem, hwilka slippa in. Den lyriska skalden uttalar blott sig
sjelf och sin stämning; men då denna icke låter direkte satta sig
i ord, så förmår han endast derigenom uttala den, att han
upptager dels den episka åskådningens elementer, direkta och in-
direkta bilder, dels egentliga tankar och wiljoyttringar samt öf
werför dem i sin stämnings atmosfer. Han talar, men i talet
förstummas han, och derigenom wisar han in på en outtömlig
oändlig grund; känslans rena, för ordet oåtkomliga swängnings-
lis darrar emellan raderna. Betrakta wi närmare den lyriska
känslans uttrycksmedel, så se wi, huru skalden för att uttrycka

«) Då poesien har musiken till grann-konst och deß uppgift är att
återskänka objektivitet åt den i det musikaliska subjektets känsla ingångna
werlden, och dä den lyriska poesien är den, som närmast motswarar mu-
siken, så tyckes lyriken böra uppföras som den första sorm as poesien
och ej som den andra, särdeles då dertill kommer, att de första yttrina
gar as den diktande fantasien woro lyriska utgjutelser as den omedelbars «
känslan. Men noga betraktad förhåller sig saken annorledes. De äldsta
sångerna woro as objektivt innehåll och prisade gndarnes eller menni-
skornas handlingar. Wäl hade de en lyrisk ton, oeh mankan dersöre säga,
att i dem ligger den ännu outwecklade enheten af epos och lyrik; men
det episka elementet herskade och uttvecklade sig till hjeltesånger, under det
att det lyriska ännu länge blef outweckladt och först behäsde en mognare
bildning för att sjelfständigt framträda, men då upptog den sortn,i
hwillen det en gång slumrat wid sidan af det episka, och gas den en sant
lyrisk gestalt.

Ljunggren, Estet. System. Il. 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/2/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free