Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poesien. 357
wifas, beroende på de olika stadierna utaf den proceß, genom
hwilken sinnet förivandlar werldsinnehållet till sitt inre lif. Och
tvi få så: en lyrik, som uttrycker huru sinnet swiugar sig upp
till sitt objekt, men ej ännu förmår att draga det fullt in i
sig; en annan, uttryckande objektets rena uppgående i sub-
jektet; och en tredje, uttryckande, huru objektet börjar att mer
och mer frigöra sig från subjektet, och det sålunda känslan klin-
gar ut och afkyles till betraktelse. Då wid epos stylåtfkil-
naden utgjorde hufwudindelningsgrnnden, kan denna här endast
grunda en indelning, hwilken tvål har mångfaldiga berörings-
punkter med den förra, utan att dock med den sammanfalla;
så äro den första och tredje formen för den ideala stylen lämpk
ligare än den mellersta, till hwilken åter den karakteristiska sty-
len hör; men inom hwarje form kunna likwål båda stylarne
uppträda.
J lyrikens första form synes innehållet för skalden som
ett sublimt, få att han icke förmår draga det in i sig och helt
och hållet omsätta det i känslans lif; det blir utom honom« och
således objektivt. Med sin öfwermakt trycker det på hans käns-
lolif, och uppskakad ända -ned i djupet af sitt sinne, arbetar
han att komma objektet närmare, hopar predikat på predikat,
men måste till slut tillstå, att han icke har uttömt det: den
hymnartade lyriken. Denna form med sin relativt objektiva
karakter lämpar sig företrädeswis för den klassiska poesien; denna
poesis direkt idealiserande, plastiska styl utbildar hår det episka
elementet jemte det gnomiska (tanke-elementet), så mycket som
lyriken det medgifwer. Hit höra flera särskilda former-, såsom
den homerifka hymnen, hwars innehåll är berättelsen om
en guds handlingar, och Doriernas choriska sång, hwilken i
Pindarus nådde sin spets och till sitt egentliga innehåll hade
gudarne, hjeltarne, fäderneslandet Denna senare fång har en
en rik strofbyggnad, som bildar ett praktfullt omhölje för det
wigtiga innehållet och för den djupa skakning, hwari detta för-
sätter sinnet; kompositionen är "labyrinthifk". Deß episka håll-
ning ligger deri, att guden, hjelten, staden uppwisas i ren fotm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
