- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Andra Delen. Vischers system /
356

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

356 - Poesien.

af samma känslas gång. Den lyriska diktens werkliga enhet
» liggerfderh att den giswer en organisk bild af en stämnings
lifslopp, och sålunda rörer sig genom dessa tre taktmomenter:
början, midt och slut, motswaraude känslans uppswällande, ut-
brytande och lugnande. Dock kunna i en dikt dessa stämnin-
gens trenne elementet inträda i olika ställningar till hwarandra.
—- Refrängeu motswarar denna känslans gäng. Emedan den
oförmedladt, men regelmessrgt afbryter känslans försök att öf-
wergä till objektiv åskådning, så synes den närmast wara uttryck
deraf,.att känslan icke egentligen förmår utbreda sig i ord: men »
i sjelfwa werket återställer den grundtonens enhet ur rvexlingar-
nes och ätskilnadernas mångfald Den är tillika en hwilopmrkt.
— Känslans natur fordrar, att det hela är kort.

Dä lyriken ftär inom poesien på den musikaliska fantasiens
ståndpunkt, sä måste den rythmiska formen här företrädes-
wis wara af wigt. Ocksä älskar lyriken konstrita rythmiska bil-
der; hennes natur förer henne till strof-byggnad;denna utbildar
hon konstrikt, förbinder strofer till strof-grupper, hwilkas kom-
position naturenligt lutar till en delning i tre satser, och slut-
ligen förbinder hon strof-grupperna till ett större helt. Men
denna konftrikhet får dock icke gå för« längt; ty hufwndfordran
är dock, att stämningens ton och gäng troget uttala sig i den
yttre formen. Om formen utwecklas på innehållets bekostnad,
så drager den intresset till sig och beröfwarinnehållet dcßwärma:
känslan blir afkyld. —- Rinmretnnotswarar wäsentligen den ly-
riska poesiens karakter, ja, man kan säga, att först med det har
lyriken blifwit hwad den skulle blisiva, den poetiska stämningens
konst. Den nära förwandtskapen emellan musik och lyrik öf-
wergär till en werklig förening af båda i det musikaliska före-
draget. ,
ls.« Den lyriska poesiens arter. Bristen på objektivitet
gör det, som bekant, swärt att indela den lyriska poefiens mäng-
skiftande former; stämningarne äro oändliga allt efter indivi-
derna och momenterua, och hwarje enskild stämning är pä oänd-
ligen olika sätt blandad. En hufwudätskilnad kan dock upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/2/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free