Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LTH-: «
Poesienk 37 1
Stylätskilnaden bildar ett af mon-eliterna för dramats- all-
männa indelning; men den högsta och genomgripande indelnings-
grnnden är dock motsatsen emellan det tragiska och det konti-
sta. Dramat är antingen tragedi eller komedi. Man har
äswen nppstält en tredje forni, nemligen ett drama, som fram-
ställer en lycklig lösning af tragiska konflikter, och kallat detta
skådespel; men allt efter ämnet och behandlingens faller det istider
den ena eller den andra af de bada nämnda hnswndformerna.
Ett drama, som framställer en bild af allwarlig kamp,—skuld
och lidande är en tragedi, äfiven om lidandet upphör och slutet «
blir lyckligt; det framställer nemligen den swagare, positiva for-
men af det tragiska (jfr sid. 66). Är äter konflikten och lidandet
mindre djupt och.fruktanswärdt, sä ligger det nära, att det
lyckliga slutet och deß glädje anticiperas i grundstämningen och
att denna omsättes i en komisk; wi hafwa då en komedi med
en allwarlig medelpunkt. —- De olika formerna af tragiskt och
komiskt uppträda som motiv för underindelningar.
Ämnet bildar närmaste indelningsgrunden för tragedien.
Ätnnet är antingen ett sagolikt heroiskt eller etthistoriskt
politiskt, hwarest wäldiga karakterers principiella kamp mot
det bestående bjuder ett innehåll, som bäst passar denna dikt-
art, eller ock är ämnet hemtadt ur" det borgerliga och pri-
vata lifwet. Har detta senare en historiskt-politisk bakgrund,
kan det närma sig de blida första arterna ss. "Romeo och Ju-
lia", "Otl)ello". "
Den andra indelningsgrunden är den sida, frän hwilken
ämnet uppfattas. Skalden lägger antingen den större wigten på .
konflikten emellan de ethiska grundmotiverna eller på karakteren
och seden. Deraf uppkommer motsatsen emellan princip-tra-
gedier och karakters- (sede-) tragedier. De förra äro den
sedliga konfliktens-, de senare den enkla skuldens tragedier (jsr
sid. 67-—70). Men motsatsen är dock blott en relativ; ty
kampen emellan ideerna i principtragedier måste uppbäras af
utpreglade, häftiga karakterer, och i karakterotragedien får icke
felas ett pathos af allmän objektiv sanning. Karakterstragedien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
