Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 Persien. · » x
lwisar mer eller mindre ut pä de sociala kretsarnes sedliga to-
taltillständ, och ju mera den det gör, desto mera blir karakters-»
dramat till en sedebild; sededramer ärv i ordets högsta och egent-
liga mening sådana ideala scdenrälningar som Göthes "Tasso"
och "Jphigenie", och rvidare räknas dit en mängd konstnärs-
dranrer samt det Lessingstflandska triviala, borgerliga dramat.
— Karakterstragedien kan indelas, ester de olika formerna af
det subjektivt sublima, uti tragedier, som framställa passionen,
framförallt kärleken, i den onda wiljans tragedi, en af Shak-
speare skapad art, och i den goda wiljans tragedi, en särdeles
. swagt representerad pä grund as swärigheten att behandla rena
karakterer, hwilka på samma gäng icke fä sakna den nödiga
tragiska skuggningen.
Dessa båda indelningar förhålla sig sä till hwarandra, att
den historiskt-politiska skådeplatsen erbjuder bästa ämnet för
principtragedier, hwarenrot sagans heroiska ämnen, det borger-
liga liswet och privatlifwet föra mera till karakters- och sede-
tragedier. Men detta gäller icke obetingadt; ty i det borgerliga
gebitet uppträda stundom konflikter af djupare och allmännare
art, hwilka bilda grunden för de sociala principtragedierna
(Schillers "Kabal och kärlek"), och den historiskt-politiska skåde-
platsen kan äfwen gifwa ämne till karaktersstragedier (Shak·
speares "Coriolanus", "Henrik V« m.«sl.). Slutligen inbjuder
sagans heroiska stoff till en wiß jemwigt emellan princips och
karakters-tragedi«en ("Lear", "Macbeth").
Se wi pä dessa indelningars förhällande till stylsrigtnins
.garne, fä har den klassiskt ideala en naturlig dragning till sa-
gans heroiska och de historiskt-politiska ämnena, och den karak-
teristiska till det borgerliga och privat-lifwets. Men äfwen detta
gäller icke obetingadt; ty inom den karakteristiska stylen kan man
särskilja twenne rigtningar, af hwilken den ena är en i in-
skränktare mening «naturali.stisk, och den andra, trots all sin mot-
sats till den klassiskt ideala, dock är med den djupt beslägtad
(Shakspeares styl) eller har åtminstone lyftat sig genom att
tillegna sig deß idealitet (Göthes styl). Den i inskränktare me-
« W-JCII-H .
Q-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
