Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poesien. 37 7
Satiren står den rena poesien närmast. Med bitter stosfartad
harm öfwer werklighetens förtvändhet mäter hon denna werklighet
med idens måttstock blott för att wisa deß uselhet och blir
derigenom i sitt förfarande rent negativ. Men inom denna
allmänna negativa karakter kunna twenne former särskiljas, den
ena negativ eller indirekt, den andra positiv eller direkt. Den
indirekta säger icke: "så eller så skall werlden wara«, utan låter
de skildrade föremålen sjelfwe uttala sina motsägelser, tillstå
sin missbildning Den kan derföre höja sig inom den rena ko-
mikens område, gifwa en lekande behaglig werldsbild, som kan
med en wiß kärlek wara utförd, ehuru wisserligen den satiriska
bitterheten på enskilda ställen starkt nog bryter fram. Denna
form har dock afgjord böjelse att gå öfwer i karrikatyr, och,
följande den rena poesiens grenar, ger hon af deß enskilda al-
ster karrikerade bilder, i det hon antingen anwänder .de stora
och heroiska subjekternas predikater på ett litet subjekt (parodien)
eller, bibehållande de heroiska subjekterna, tillägger dem små
och orimliga, moderna predikater (travestien). Det satiriska epi-
grammet hörer hit. Den direkta satyren framhåller med be-
stämdhet idealets måttstock för werkligheten och angriper den-
samma öppet, pekande på deß eländighet. Den är mera pro-
saisk, ty här äro ide och bild satta emot hwarandra, och den
sjunker ned i det torftiga och låga, om den icke, fastän närmast
rigtad på ett enskildt, dock går ut på det stora och allmänna
och härflyter ur ett idealt pathos.
Den didaktiska poesien. Theogonierna, det ursprung-
liga religiösa epos, de till kulten hörande akter, ur hwilka det
grekiska dramat framgick, medeltidens mysterier, spanjorernas
religiösa drama kunna alla räknas till läropoesienz ty framställ-
ningen af det absoluta religionsinnehållet i form af tilldragelse,
handling eller lidande är icke oblandad poesi. Men denna ele-
mentariska, storartadt naiva läropoesi står dock i en innerligare
förwandtskap med den äkta poesienz ty den wördnadswärda fasta
tron håller på de stora sanningarue isinlig form och är werkligt
öfwertygad, att den berättar sanna fakta, sann historia. J ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
