Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378 « Poesien.
bildad gestalt sluter sig lärodikten till den episka poesien som
exempel, parabeh fabel och bestrifwande dikt. Bland
decssa former är fabeln den naivaste, och till den-närmar sig
djursagan, hwilten wid sitt aktgifwande på djnrwerlden icke
afser att med didaktisk afsigt på menniskan hänföra, hwad den.
anmärker hos djuren, utan hwilken framställer djnreu som fria
och fjelfständiga iviiseuden; men indirekt satiriskt syftar den dock
på menniskowerlden. Djursagans olika delar skjuta samman
till ett episkt helt i Reinecke Fuchs-sagan, som framställer en
bild af werlden, sådan den more, om allt sannvete togeö bort,
en strid emellan idel egoister. — Till den lyriska diktningen
sluta sig den didaktiska romanzen och balladen, hwilka ge-
menligen lägga den lära, de wilja framställa, i någon af de
handlande personernas mun (t. ex. Göthes "Skattgräfwaren"),
den gnomista poesien (tänkefpråk, xenier) ordspråket och
gåtan 5). Till den dramatiska poesieu sluter sig den didaktiska
dialogen ochalla de former, hwilka hafma karakteren af patheti-
ska monologer. Derbredwid utbreder sig ett obestämdt- gebit,
som redan är beslägtadt med den prosaiska afhandlingen och en-
dast genom skildringar af det natursköna kan rädda sitt samman- —
hang med poesien: den egentliga lärodikten.
Den oorganiska föreningen af de esthetiska elementerna,
som i den didaktiska poesien ligger i öppen dager, beslöjar ten-"
denspoesien genom att med energiskt pathos rigta sig på ett
bestätndt ändamål, som den will genomdrifwa. Derigenom när-
mar den sig ett annat af poesiens gränsgebit, rhetorikeir
Denna står på en ethisktspraktisk grund och will uttryckligen till-
tviigabringa ett beslut, en handling, men griper öfwer ipoesien,
om den, för att åstadkomma denna bestämda werkan på 1viljan,
uppbjuder känslan och fantasien samt sammanarbetar dessa me-
del med öfwertygelsens medel till ett konstnärligt helt.
s) Betrliffande alla de här nämnda former af didaktisk poesi, hwilka
wi ej definierat, hänwisa wi till Hegel (Est. Syst. 1 del «sid. 160—161).
0
hwars bestämningar a dem, om ej fullkomligt, fä dock i hufwndsak öf-
werensstämma med Vischers.
HIP-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
