Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Familjenamn - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 349 –
stentern), gå sysslolös, från hvilka ord släns (slents)
möjligen skulle kunnat erhålla syftningen på lätja.1)
Det är dock måhända mera tilltalande att fatta Junker
Släns [af ett nordiskt slens 1. af ett t. Schlenz = lätja?2)]
såsom ett ursprungligt namn på den låte. Betydelsen
»öfversittare, stolt kaxe» kan ju ha fästs vid uttrycket på
grund af den kölniske adelsmannen Slenitz, hvars namn
kan ha skämtsamt omdanats till Slents efter den
stående benämningen pä lättingen.
I sitt Glossarium opponerar Ihre sig mot den
åsikten, att talspråkets »Junker Slens» ursprungligen skulle
syftat på den kölniske adelsmannen. Han (liksom redan
Spegel, som i sitt glossar har formen Slenser, se s. 445)
anser Slens (slenser) vara ett svenskt ord = »otiosus,
piger» samt citerar ett isl. slenska, otium (ej hos
Fritz-ner) o. s. v. Något adj. slens (slenser) har dock ej
uppvisats från nordiskt språkområde.
Uti den förut citerade afhandlingen af Ihre-Grundén
(s. 16) medgifves emellertid, att den utländske soldenärens
minne kunnat ha till följd, att det ursprungligen svenska
uttrycket »Juncker Slens» blifvit allmännare användt.3)
Se om tyskans Junker såsom skämtsamt hånfull
titel framför diktade personnamn Grimm IV. 2: 2401.4)
’) Jfr isl. sten, »Dovenskab, Dorskhed», s/ensamr, »dorsk, sløv»,
det norska Slæn, »lad», »doven» person, se Fritzner, Aasen och Ross.
’) Det t. Schlenz (ej kändt i betydelsen lätja) anses, se Grimm,
vara bildadt af verbet schlenzen.
8) »Licet non negern fieri, potuisse, ut hospitis hujus, multis
haud gratissimi, memoria frequentiori adagii hujus usui occasionem
præbere potuerit.» — I Spegels och Ihres glossarier och i Ihre-Grundéns
afhandling omnämnes ej betydelsen I, bortsedt därifrån att i sistnämnda
arbete »Juncker Slens» säges åsyfta »superbam ignaviam».
4) Enl. Ihre skulle Junker i och för sig uti svenskan kunnat
innebära en anspelning på lätja. Han jämför (se Glossarium
Suiogo-thicum 2: 659) verbet junckerera, som enligt honom i talspråket
nyttjades i betydelsen »otiari, nugas agere».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
