<poem>2. Det var stor yncke i Sverge<footnote>Sverige.</footnote>, Och helthene mera<footnote>hielltarna vore. </footnote> vrede, Alt sädan the herrar af Folckungars ätt<footnote>Folckunga släckt.</footnote>, The bruthe Wretta kloster neder. Der ligge de hielter slagne!</poem> <poem>3. Kongh Magnus han bodde i Suerie<footnote>Sverige.</footnote>, Han var både rick och kått, Så sköne åtte han döttrar två, De vackraste<footnote>fägrast.</footnote> man med ögon såg. Der ligge de m. m.</poem> <poem>4. Kongh Magnus lather en herredag hålla, Och de rådde alle så, Stolts Elin skulle j Wreta kloster, Och Stolt Karin för landhe råå<footnote>råda.</footnote>.</poem> <poem>5. Stolt Elin skulle j Wreta kloster, At<footnote>Och.</footnote> blifva der i några åhr, Sedan skulle hon hafva<footnote>Och sedhan få.</footnote> konungen af Spanien, Och alt det goda han äger<footnote>åger.</footnote>.</poem> <poem>6. Det var Hr. Sone Folckvartson, Han talar<footnote>tahlte.</footnote> til sin broder Hr. Knut: ”Ville vij<footnote>Vij villia.</footnote> rida till Wreta kloster, ”Och taga Stolt Elin der ut!” —</poem>