<poem>44. Konungen lade ett ord dertill: ”Det var en hake, jag eder säga vill.”</poem> <poem>45. De gingo alla till kungagården fram; Hake gick främst, ty han var en man.</poem> <poem>46. I brudebänk han sattes med sin jungfru skön, Som han hade vunnit och njutit till lön.</poem> <poem>47. De dansa och lektes med glädje och fröjd; <tab>Af kämpa slägt! Det gästabud hördes i himmels höjd! <tab>Så fager 1 växt; <tab>Han lärde de trollen att dansa!</poem> * Anmärkningar. Handskriften, hvarur denna visa är aftryckt, vet omtala, alt ”Hake var en stor och berömmelig kämpe, af konungaslägt,” som bebodde ett starkt slott uti Småland, det han bygt åt sig vid utloppet af Asne sjö i Heliga å. Tillika uppgifves, att talesätten en hake, en hakekarl, en hake gerning, uppstått efter bonom. Hvarvid dock erinras, att det Isländska háckr betecknar en häftig, tilltagsen man. <table> <td>Vers. <td>35. <td>Trakta'n, i st. f. trakta honom.<td> <td>— <td>36. <td>Bör'de, i st, f. började.<td> </table> *