- Project Runeberg -  Svenska FornsÃ¥nger / Tredje delen /
V

Author: Adolf Iwar Arwidsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Luftstrecket, hvarunder ett folk utbildat sig,
inverkar icke blott på dess lynne, seder och lefnadssätt,
utan ock på dess tidsfördrif. Under en mildare sol
tillbringar menniskan sitt lif nästan uteslutande under
bar himmel; uti kallare trakter blir hon mera
hänvisad till sotad ås, såsom det benämndes i vårt gamla
språk. En naturlig följd häraf är, att hennes nöjen
utveckla sig i förhållande dertill. Hos sydliga orters
invånare äro de oftast lämpade till vistelsen i fria luften;
uti norden anträffar man dem mera beräknade för
boningsrummen. Deraf den stora mängden dansar och
lekar bos oss, uppfunne att utföras inom en inskränkt
rymd; hvaremot söderländningen äger ett vida större
antal tidsfördrif för öppna fältet. Nordbons mera
lugna sinne tilIfredsställes äfven lättare af en mindre
häftig och brusande fröjd, och han njuter helt och
oförstäldt af de melankoliska sångarljud, hvilka så nära
motsvara hans själsstämning samt äro födde af den.
Inom stugans trånga krets förnöjes han af sina
hemlands toner, de der lätta hans sinne, då han någon
gång får njuta hvilan, under en oafbruten strid med
en hård natur, af hvilken han måste tillkämpa sig
tillvarelse och uppehälle.

Härigenom förklaras uppkomsten af det öfvervägande
antalet folkdansar hos oss. Visserligen anträffar
man, ifrån äldsta tider, dansar med sång hos de flesta
nationer; men af religiöst ursprung och egnade för
gudstjensten eller gudafesterna. Grekerna ägde sådana,
under namn af <?>&#x03C5;&#x03C0;ιτ</?> (<i>saltationis cantilence<.i>,
danssånger 1), ofta omtalade redan af deras klassiska författare 2).
Deras första bestämmelse var templet och altaret;

*



1) Julius Pollux, Onomasticon. Lib. IV, c. 7, 13.
2) Plutarchus, Lycurgus, XXI; Quæstiones Græcæ,
35. – Lucianus, De Saltatione. Ed. Lehmann. Tom.
V; p. 129, 130.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 7 23:40:44 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornsang/3/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free