- Project Runeberg -  Svenska FornsÃ¥nger / Tredje delen /
VI

Author: Adolf Iwar Arwidsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

derifrån öfvergingo de i folklifvet och diktades
slutligen oberoende af allt andligt syfte1). En artförändring
af dessa sednare benämndes <?>avSe/naxa</?>, samt
utgjorde sånger om blommor utförda med mimiska
åtbörder. Ett sådant <?>avQs/,ia</?> var följande:
Hvar finner jag rosor? Och hvarest violer?
Hvar finnes liljan den sköna?
Hvar finnas dessa rosor? Hvar dessa violer?
Och hvarest liljan den sköna? 2).

Man upptäcker en viss likhet emellan denna sång
och våra ringdansar af lyriskt innehåll. – Hos
Grekerna hafva detta slags nöjen, enligt nyare skriftställares
intyg, bibehållit sig intill våra dagar 3).

Utrymmet tillåter ej någon undersökning om
tillvarelsen af dansar med sång, hos andra äldre nationer.
Den religiösa orchestiken har dock troligen öfver allt
utbildat en verldslig.

Bland de sydliga Europeiska folkslagen åtföljes dansen
ofta af serskildt för ändamålet lämpade sånger.
Spaniorerna hafva sina Seguidillas samt Tiranas y Polos.
Tyskarnes Minnesänger diktade Tanzlieder och
Tanzweisen, hvilka uppstämdes för att gifva lif och uttryck
åt detta ungdoms nöje, och national dansarne i
bergstrakterna 4) skola ännu äga hela det poetiska uttrycket af

*



1) Ulrici, Geschichte der Hellenischen Dichtkunst.
Th. II, s. 36, 48, 121, 218, 516, 547.
2) Athenæus Deipnosophistarum Lib. XIV, c. 7. – Originalet
har <?>Hélivov<?/> (petersilia, silleri). En ordagrann
öfversättning skulle i Svenskan få anstrykning af löjlighet.
3) Firmenich, Neugriechische Volksgesänge; s. 76. –
Revue des Deux Mondes, 1842. Tom. I. s. 183.
4) Manesses Sammlung der Minnesänger.Gräter,
Bragur, Ill; Bemerkungen über die Tänze der Landleute;
Görres, Altdeutsche Vo1ks- und Meisterlieder;
s. XII-XVII. – Talwj, Charakteristik der Volkslieder
germanischer Nationen
; s. 355.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 7 23:40:44 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornsang/3/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free