Om än thet voro en eld, Som brunnu i tusende logo, lag ville gärna igenom honom gå, Oeh finge iagh hos then jungfrun sofFua. Men hoo lossar min tuongh afF? & Ther ståndar en jungfru och lyder ther vppå, Oeh helst om en afton så serla: "IIui mon llien suennen nu roosa mig så, Han skall migh nu rätt aldrigh fåå." — Men hoo lossar mig sorgh aIF? 7. "Och haffuer jagh för roosat tigh, "Iagh kan väll återwenda, "Thet ähr icke alle jungfrur, som flätat halFua "The äro somma älskoger quinnor," Men hoo lossar min sorgh afF? ”Haffuer iagh för rosat tigh, "Iagh kan vell återwenda, "Thet är icke alt gull som gliimar klart, ”Thet är som messingli i blande." Men hoo lossar min sorgh afF? 9. Ther vlhan före ther stånder thet trä, Som kallas lindena gröna, Ther innan före boor then stollssen jungfru, Then fagersta och then sköna. Men hoo lossar min tuångh?