4. The gånge sig vp i höghe låft, The tage huar annan i fampn Hon stånder sig der nedan före, Hennes hierta liider stoor tvång. 5. För hadhe iagh trodt än jorden skulle rempna, Och himmelen på rnigh falle, Än iag hadhe trodt then svennen schulle rnigh svi Som iagh hafuer hållit kärist öfuer alle. 6. Nu är iagh som en villande fogel, Som setter vppå lilie quist, Så långt ifrån hy, så högt vnder schy, Så vijdt ifrån venner och fiender. 7. Thet seger iagh vare en fåkunnigh man, Som bygger sin hwss vppå ijss; Jjssen smelter bårt och hwsen siunker nidher, Af schadan blifuer man wijs och icke rijkr. Men nu sörier hon, som sig hafuer achtat at gled