12. 2,8 Worhe all glädie ulj een hoop, Öch hängde bredhvidh min sidha, Kundhe hoon eij slilla llien suck an och roop, Som kommer utalF min qvijdha. 13. Een maka from och fultrogen vän Mon döden mig hastigt förmena, Om iag kan få een sådhan igen, Ståår hooss herren allena. 14.! När iag seer på lig utvältes vän, Så ästu fulskiön mäckta; Men när iag beskodar lin invärtes flerdh, Så vilia mina lemmar försmäckla. 15. Så haffuer iag nu väll drucket thet vijn, Som verlden för alla inskäncker, När iag beskodar all lyckan min, Hoon mig 4 nödhen nidsäncker. 16. O, Jesu Christ, min frelsare kiär, Som lyckan utdeelar hooss alla, Frelss mig ifrån mit hiertans besvär, Så vill iag tig troligt åkalla. Och lät min sorg snarligh sigh vändha till gläd 17. Nu vill iag min klageliga röst Till tig, herre Jesu, vphöija, Tu ville sendha mig glädie och tröst Och lyckan till mig igen böija! Så kundhe min sorg snarlig vändass till glädie!