20. S o r g e n. Aftryckt ur Gyllenmars Wisbok, med förändrad rättskrif- ning. — En annan mycket felaktig och vanvårdad «PPtejE- ning af denna sång, finnes i den ofvanföre Del. I, sxd. 137 omnämnde handskriften från Jemtland. 1. O! lönlig sorg, hvad du äst tung, Hvad du äst tung att bära, Thy görs mig tiden och stunden så lång; För Gud skall jag mig klaga. 2. Mitt hjerta hafver sig en vän utvalt, I werlden hvar hon kan vara, I ord och tal då är hon from; Till henne står min begäran. 3. De falske klaffare gå der om, De vela oss båda åtskilja; Jag hoppas till Gud i himmelrik, Det sker allt efler hans vilja. 4. Ty verlden är full med falskhet ©ch svek, Det hafver jag ofta förnummit,