5. Aff skogen heem: ”Fåår iagh någoth af rnathen dijn?” — ”Min kär bonde tw töff en stijndh, ”Så lenge mijn öglion the få een blundh!’’ 6. ”Tw tölF een stundh, ”Så lenge mijn öghon tlie få een blundh.” — Bonden gick sigh till wedhakast, Han quistadhe the käppar som icke brast. 7. Till uedha kast, Han quistadhe the käppar som icke brast. Han quistadhe een, han quistadhe twå, Så månde han åth stugun gå. 8. Een och twå, Så gick han dijth som hustrun lågh. Bonden fick hustrun i gålan låck: ”Min hierteligh käre, tu statt nw vpp!” 9. J gålan låck: ”Min hierteligh käre, dw stadt nu vpp.” — Hustrun och bonden the dantzadhe så, Att käpparna sönder på gålftuet lågh. 10. The dantzade så, Att käpparna sönder på gålfuet lågh. — ”Min käre bonde, tu hålt vp slå, ”Jagh vill löpa när tu bedher gå.” 11. ”Tw hålt vp slå, ”Jagh vill löpa när tu bedher gå.” —