2. Hon bäddar ej med bolstrar blå, Ej heller sidentyg till täcke; Hon bryter qvistar och liljor stna, Så långt som hela sängen räcker. 3. (Riddaren till ett fruntimmer uti ringen). ”Sammet gifver jag dig till sko, ”Och guldet röda till spänne, ”Om du vill lofva mig din tro; ”Kom dansa med mig här pa ängen! 4. (Ringen svarar). ”Och intet lofvar jag bort min tro, ”För en så ringa presente; ”Tv jag har, med tolf guldringar, fäst ”Mig en af konungens drabanter.” 5. Riddaren slog upp sin väst, Der äkta stjernan hon lyste; (Uppbjudning och omdansning inom ringen). ”Och här är riddaren, som dig har fäst, ”Ett redligt hjerta han hyste.” 6. ”Och perlor gifver jag dig till krans, ”Och guldet röda till krona!” Ack, ack! så hennes ögon rann: ”Jag tänkte han längese’n var döder!” 7. Denna flicka, som pa golfvet stai , Hon har väl burit denna sorgen. Hon har ej dansat pa femton ai , Och mången ungkarl gifvit korgen!