långt rör, försedt med skramlande ringar, m. m. och stötte dermed i golfvet eller väckte med lätta slag sofvande å- hörare. Kuld, kall. Eng. cold. Kårdan, troligen cordouan karduan, saffian. — Kunde äfven härledas af cordon och anses betyda spannrem. Käpej kringgärda, käppa. (s. 449). Köllerj se: Kiöllare; Ordförklaringen, Del. II. L. Lasterj, tadel, vanära. Isl. last j tadel. (s. 48). Lathej låte. Lecht (uttalas: lekt), lekman. Leicke paa Lut, leka, spela på luta. Lelle j lilla. Leterlåter. Lika, se: Ordförklaringen, Del. II, Likare. (s. 73 , 98). Lind, linda, åkerlinda. (s. 228). Listerj medj med klokhet, noggrannhet. Isl. list_, konst, veten- skap. Lofvandes värdj förtjent af lof, pris. (s. 86). Lommej prov. ficka. Luckej rättare luke, rycka upp med rötterna. — Luke höj ryc- ka upp allt hö, gräs med rötterna, (s. 374). Luffj lof, tillstånd, tillåtelse, (s. 374). Lulla j vagga, bädd för barn. Luttrom vij gissa vi. (s. 379). Lungasj längta, hafva ledsamt efter. Eng. to long. Långej Långo, längesedan, (s. 123). Låta ij hälla i, slå i. Lästren j lästerna. Lätt, lågt, ringa pris. (s. 370). Löstej lysste. (s. 38). M. Makaj göra, förfärdiga. Eng. makej Holl. makenj Tysk. machen. (s. 128). Marinsenj ett godtyckligen \bildadt ord. (s. 376). Med’j me n j medan. Medrej mera (s. 89). Meshaltj tofs-tita, meshatt, Parus Cristatusj L. (s. 132). Mestom j abl. af mest. — Ej mestom senj ej för det mesta sen, mycket snabb. (s. 122). Minne, tillgifvenhet, kärlek. Tysk. Minne. (s. 307). Modeligen j modigt, raskt. (s. 318). Moraj morgon. Molaj gå emot och drifva åt annat håll. (Ohviam eundo re- pellere). Mö, mödosam, bekymmersam. Isl. mceddr. (s. 92). Mödaj åstadkomma möda, besvär, bekymmer. Isl. mceda. (s. 92). Möydunij skall troligen uttrycka bemödande, åtgärd, (s, 374),