H. Han, honom; Dansk. ham. Hardt, hårdt. Hatt*en, haft den. Heime hemma. Herra „ gammal gcnetiv. i st. för herrars. Hier, prov. här. Hjelta, namn på kor. (s. 479). Hjertelin, hjerteligen. Hjertesnopp, elt smekord, bildadt af ordet hjerla och snoppa ett annat prov. smekord. HyIlest gunst. (s. 71). Hånd, hand. Hår, hafva fLätädt. — Att hära flätadt hår var en rättighet, som tillhörde endast jungfrur. (s. 8). Häll och sällj helbregda och lycklig. Isl. heill och scell. (s. 135). Häna j, hän, hädan. Änglos. heona. Hänk, äfven hang, hank, prov. hängde, (s. 136). r. Jack, jag. , Idh j bo, ide. Isl. hydi. (s. 41). ldig, af, i st. för neutr. idigt, med afsigt, med flit; af Isl. id flit, bemödande, (s. 79). Ill, prov. eld. (s. 79). K. Kanka, släpa, draga (s. 165). Kardus,, en gammal, förmodl. Fransysk dans; törhända car- deuse, eller guatre deux. (s. 63). Kartusanisk, rättare kurtisanisk, af courtisan . höfvisk, artfö (s. 63). a' Kastilunsi, ett godtyckligen bildadt ord. (s. 159). Kinka, halta, gå med svårighet, (s. 168). Kinne , kinder. Kisspussen, katt. Af Finska ftjjfl. Smål. kisse. — Puss, pussy, betyder äfven katt, i en Eng. folkdialekt, (s. 484). Kista, kista. (s. 129). Klafkordia, Fransk, clavicorde, en art clavecin. Klaret, klarinet. Knaper, små-tuggar, knapprar. (s. 165). Knybbel, knöppel, stark käpp. Tysk. kniippel. (s. 141.) Kommer an på, kominer deraf, är en följd deraf. (s. 319). Korant. — Courante, en gammal Fransysk dans, utförd af två personer. (Une espéce de danse grave; sannolikt ett slaes menuett, s. 63). Krabater. — Cravale, invånare i Kroatien; betecknade äfven ett slags lätt rytteri (cavallerie legére), och blef liktydigt med cavalier. (s. 63). Krokot, krokig. Isl. krokinn. Kulla , flicka, ogift qvinna. (Dalarne). Kyrkostat, kyrkoväktare (äfven spögubbe), emedan han for- dom gick omkring i kyrkan, under predikan, med ett