S. Selle, ung, ung karl. (s: 88). Sest du, ser du. Silbelte;, sölfbelte, silfbälte, silfverbälte. (s. 126). Sinkadus, en äldre dans; förmodligen cinq et deux , cinq å deux , eller cinq a douze, eller dyl. (s. 63). omkapas, en gammal dans, hvars rätta namn troligen varit Ctnq pas eller chaine comparse. Man hör ännu omnäm- nas schmkompas. (s. 63). Sinn, gång. Isl. sinn. (s. 44). Skans. — Skanta skantas, prov. betyder: skämta lättfärdigt. Cs64) Sannolltt subst skans, lättfärdigt skämt (lascivia). Skarlan, skarlakan. Skekta, pil. Skonar, skor. Skofve och slefve, prov. skopa och slef. (s. 191). Skyttel, skottspole. Skulj den öppning i en väf, hvarigenom skottspolen löper. Akallko j skällkosa j ko med skälla. Skänkeskal skål att skänka uti, eller, törhända, skänka bort. (s. 315). Skön egentl. omdöme, godtfmnande, behag. Deraf: till mång> skon, att valja efter behag. Eller: af många slag; af Isl. kyn, slag, slägte. (s. 221). & Smukt, vackert^ behagligt. Snille, anlag, förmåga. Isl. snilld, snilli. (s. 9). onoppa, prov. mjölka, (s. 138). Snöra, prov. skynda, ila. Fornsv. snör, snäll. oomme, somliga. Sparfver, sparf. Spritte sig ut, sprida sig ut. (s. 73). Spure, sporra, sätta på sporrar, (s. 374). Sta', åstad. Stafvev, staf, stör. Stegerhus, äfven stekarehus, kokhus, sedermera kök. Isl. steikahus, steikarahus. (s. 134). Stempna, stämma, möte. (s. 82). Stussa, Tysk. stutsen, föra sig stolt, kläda sig grann. — Deraf stussen stussa. (s. 200, 263). Stämne, stämma, röst. Stöp, stupade. Sug'et, såg det. iSare, svara, mycket. Tysk. schwer, sehr, Isl. sär. (s. 96). öata vänner, goda, välvilliga vänner. Isl. sättr. oommesocken, bildadt af sömma (sy) och socken, (s. 319). T. Tarf, tarfvar, behöfver. Te, till at. — Det Tyska zu, Holl. och Ens. to. Tid, tidigt.