— 196 - — 220 — — 312 — — 363 — — 379 — — 399 - r. 23, tillägges: Oloj Skötkonung var aldrig känd så- som krigare och viking; den enda vapenbragd hvaruti han personligen deltog, var slaget vid Svolder. — Edla var troligen en Wendisk prin- sessa, icke en Engelsk, såsom förf. synes antyda.— De hjelptrupper Olof Skötkonung tillsände sin styfbroder Knut den Rike i Danmark, anfördes ej af Olof sjelf. Namnet Lachimaiij hvilket förekommer i gamla Engelska krönikor, kan så- ledes ej galla Olof Skötkonungutan någon Svensk lagmanD som hade befälet öfver Sven- ska hjelpsändningen. Härom äro våra häfdateck- nare ense (Lagerbring, Del. I, s. 207; Botin„ Uppl. 2, Bd. I, 223, 225; GeijerSv. Folk. Hist., Del. I, s. 139), utom den för skarpsinnig kritik visserligen icke utmärkte Dalin. (Del I s. 610). ‘ * ■10, tillägges: att man i Westerbotten och Norrbot- ten ger denna lek namn af Qvaimdansen. ■ 13, tillägges: En Skånsk artförändring häraf finnes upptagen i Violen, af Lilja, I; s. 7. 6, nedifr. st. trohet l. tro. 11, tillägges: Hos de gamle Grekerna var denna lek känd, under namn af EXoivo(giUpÖa. Se: Julius PolluxJ Onomasticon. Lib. IX, c. 7. Franco- furti, 1608, s. 443. 6, tillägges: Se Lekar utan Sång, N:o 5. 7, tillägges: att då ringen utdelas, yttras till hvarje person, orden: ”Göm ringen, göm ringen allt för grannt!”