- Project Runeberg -  Fornsjöstudier inom Stångåns och Svartåns vattenområden /
3

(1917) [MARC] [MARC] Author: Uno Sundelin - Tema: Geography, Småland, Östergötland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmetoder m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Arbetsmetoder m. m.



Vid arbetena i fältet har jag haft nytta av de lärdomar, som vunnits under
deltagandet i ett flertal exkursioner i Uppsalatrakten under professor Sernanders ledning
samt — i särskilt hög grad — av de uppslag och anvisningar, som jag erhållit genom
statsgeologen L. v. Post såväl genom hans arbeten som vid personliga sammanträffanden.
Även från andra håll hava impulser i ena eller andra riktningen erhållits.

Vid fältarbetena har förutom spade använts en mossborr av Hillers patent med en
maximilängd av 9 m., tillhörande Växtbiologiska institutionen i Uppsala. Vid
höjdbestämningarna har i en del fall använts avvägningstub, oftast dock Elvings spegel eller
direkt mätning med måttband.[1] Avstånden hava i allmänhet uppmätts genom stegning,
ehuru stundom genom tubavläsning. Vid profilupptagning i sjöarna har jag vanligen fått
nöja mig med att efter ögonmått bedöma avstånden.

Tusentals prover hava insamlats, dels större slamprov, dels glasrörsprov för
mikroskopisk undersökning.[2] Materialet har sedan bearbetats å Växtbiologiska institutionen i
Uppsala under vintrarna 1913—1917.

Vid den makroskopiska torvbehandlingen har jag väsentligen följt de av G.
Andersson
(1892 a, 1892 b) och Munthe (1894) utarbetade metoderna. Vid den mikroskopiska
torvanalysen åter har jag haft hjälp av Lagerheims och L. v. Posts arbeten (se
litteraturförteckningen).

Vid begränsningen och benämningen av torvslagen har jag huvudsakligen följt
L. v. Posts klassifikation i Stratigraphische Studien etc. (1909 b), dock med en och annan
komplettering. Sålunda har jag använt beteckningen starrmossetorv,[3] i vars moderformation
starrmossen — vissa Sphagna (såsom Sphagnum teres, Sph. amblyphyllum, Sph.
apiculatum
) och starrarter (i synnerhet Carex ampullacea och C. filiformis) spelat
huvudrollen. (Se t. ex. R. Hult 1885, s. 239; Sernander 1894 a s. 21.) Benämningen
skogsmossetorv har på inrådan av Dr v. Post själv utbytts mot det mer talande
tallmossetorv, då, såsom oftast är fallet, tallen är det dominerande eller ensamrådande
trädslaget.

Ett i v. Posts schema — som närmast är avsett att gälla Närke — ej upptaget
torvslag, som jag någon gång fått att göra med, är Cladium-torv med moderformationen

[1] Det sistnämnda har ofta varit möjligt, då de strandkärr och -mossar, som studerats, i de flesta fall
varit dränerade genom diken och kanaler, vari vattenståndet ofta stått i nivå med det i den angränsande sjön.
[2] Härvid har använts i bägge ändar korkade glasrör av en av G. Lagerheim införd typ.
[3] Detta torvslag omnämnes av v. Post endast i förbigående i en not.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jul 8 22:33:52 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornsjo/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free