Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmetoder m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 UNO SUNDELIN
Cladietum puriun. Långt oftare förekomma emellertid blandningsiormer mellan Cladium-
lorv och magnocaricetumtorv. 1 modersamhällena hava jämte Cladium ingått huvudsak-
ligen Carex pseudocyperus eller C. filiformis och C. strida, stundom också Phragmites
communis (jfr Sernander 1894 a, s. 16 ff.). Oftast uppträder dock Cladium endast som
en mer eller mindre accessorisk beståndsdel i eljest typisk magnocaricetumtorv.
\ idare har jag brukat Hampus v. Posts beteckningar sjödy och stranddy (i analogi
med kärrdy), vilka torvslags genesis och sammansättning skildrats av H. v. Post (s. 22)
och G. Andersson (1898, s. 10 ff.).1
För övrigt hava samtliga av L. v. Post upptagna torvslag — ofta naturligtvis i
övergångsformer (exempelvis sjökärrtorv) — förekommit och hänvisas rörande dessa till
schemat i Stratigraph. Studien etc. samt till specialbehandlingen i mitt arbete.
De torvslag, som jag utan jämförelse oftast fått att göra med, äro magnocaricetum-
torv och lövkärr- och lövskogstorv. I den förra, vid vars bildning i synnerhet Carex jiliformis
och C. strida varit verksamma, ingår oftast mer eller mindre rikligt brunmossor, i svn-
nerhet Amblystegium-arter (A. fluitans, giganteum, scorpioides m. fl.). Ibland äro de ytterst
sparsamt förekommande eller saknas alldeles.2 Ibland bli de dominerande, medan’starr-
arterna träda tillbaka eller försvinna, och man erhåller en så gott som oblandad brun-
mossetorv. — Lövkärrtorven, vars modersamhälle vanligen utgjort ett alkärr, ofta dock med
mer eller mindre riklig inblandning av björk, asp, sälg o. a. samt med Carices och
Amblystegier m. m. i fält- och bottenskikten, träffas likaledes i allahanda övergångsformer
till och ofta i växellagring med magnocaricetumtorven. För att ange skiftningarna i
moderformationernas xerofilitet har jag använt benämningen lövkärrtorv för de mer hydro-
fila varieteterna, lövskogstorv för de mer xerofila.
Vid bedömandet av vattenståndets läge under olika skeden (de »fossila vatten-
stånden») har jag i likhet med L. v. Post (1909 a och b, 1912) i stor utsträckning ut-
gått från läget av kontakten mellan de limniska och telmatiska bildningarna3: den limno-
telmatiska kontakten (v. Post). Som v. Post framhållit, bör nämligen denna i allmänhet
ungefär avspegla lågvattenståndet vid tiden för igenväxningen.
Användandet av limnotelmatiska kontakten (förkortat 1. t. k.) i berörda syfte fordrar
emellertid stor försiktighet i de enskilda fallen. Först och främst är det betydelsefullt,
av vad slag de telmatiska eller semiterrestriska torvslag äro, som bilda kontaktens »hän°-ande»
likaväl som beskaffenheten och mäktigheten av de limniska bildningar, som utgöra dess »lig-
gande». Sålunda äro olika telmatiska och semiterrestriska växtsamhällen i mycket olika grad
ägnade att bilda för lågvattenståndet representativa kontakter. Bland de fördelaktigaste i
detta avseende äro magnocaricetumformationerna. De fordra i regel ett någorlunda stadigt
underlag och bilda mera sällan gungflyn, och den torv, vartill de giva upphov, är lätt att
identifiera och karakterisera. Vanligen finnas nämligen frukter bevarade, vilka vittna om
vilka starrarter, som ingått i moderformationen. Med ledning av dessa kan man avgöra, om
1 Sällsynt hava ock andra i det V. PoST’ska schemat ej upptagna torvslag iakttagits såsom den av
G. Andersson (1896) ocli L. v. Post (1906) omtalade »fettorven».
2 Brunmossor torde dock i vissa fall hava ingått i modersamhällena utan att hava lämnat någon torv
efter sig. Se Sernander 1894 a, s. 36.
3 Gränsen mellan dessa kommer i huvudsak att dragas i överensstämmelse med L. v. Posts indelning
1909 b, s. 633—36.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
