Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmetoder m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSMETODER. O
moderformationen varit rent telmatisk eller mer eller mindre halvlimnisk. Det sistnämnda
torde särskilt vara fallet, när vissa starrarter såsom Carex pseudocyperus eller ock Cladium
mariscus allmänt ingått i modersamhället.1
När — såsom ej sällan inträffat — ett lövkärr direkt utträngt på gyttja, har dock
i regel framför detsamma och åtminstone delvis under lågvattenlinjen ett mer eller mindre
betydande lager av strandtorv eller stranddy bildats, som stundom kan vara svår nog att
säkert begränsa gentemot lövkärrtorven, då dess ingredienser äro nära nog desamma. Mikro-
organismernas förekomst i torven kan visserligen ofta giva god ledning vid avgörandet
om en torv är av limniskt eller telmatiskt ursprung, dock icke alltid. De mellan hög-
och lågvattensnivåerna befintliga växtformationerna — och det är sådana, det här är fråga
om — översvämmas ju årligen av sjöarnas vatten, varvid limniska organismer och i syn-
nerhet mikroskopiska dylika kvarlämnas och inbäddas i den eljest telmatiska torven, var-
för det understundom, när endast borrprofiler äro tillgängliga, kan vara vanskligt att
någorlunda exakt draga gränsen mellan den limniska och telmatiska torven. 1 regel möter
detta dock icke några större svårigheter.
Mycket osäkrare som lågvattensregistrator än sist omtalade torvslag är Cuspidatum-
torvcn, ävensom den mer rena Amhlystegium-torven, vilkas moderformationer ofta kunna
hava haft karaktären av gungflyn, som under den vertikala torvlillväxten successivt ned-
pressats till och i bottengyttjan mer eller mindre djupt under lågvattenståndet. Aven
förekommer subtners bildning av Amblystegium-torv. Carlsson (s. 31) har konstaterat, att
Amhlystegium-arter t. o. m. kunna vara formationsbildande i sydsmåländska sjöar ända
ned till 3 å. 4 m. under vattenytan. Någon gång har en Sphagnum-mosse direkt utbrett
sig över limniska bildningar, varvid i vissa fall stratigrafiskt användbara kontakter upp-
stått. Oftare har dock Sphagnum-mossens bildning föregåtts eller förmedlats av mer eller
mindre gungflyartade Cuspidatum-formationer eller av starrmosseformationer. Även de
sistnämnda torde dock ej sällan giva rätt tillförlitliga limnotelmatiska kontakter.
Vad kontaktens »liggande» beträffar, torde vissa tätare gyttjor — och i synnerhet
de med mineraliska beståndsdelar mer eller mindre uppblandade lergyttjorna — vara
mindre utsatta för möjligheten av sekundär hopsjunkning och hoppressning än de
luckrare gyttje-varieteterna och sjötorven och kontakten därför tillförlitligare, när tel-
matisk eller semiterrestrisk torv omedelbart vilar på en mer massiv gyttja eller ler-
gyttja. Förekomsten av sjötorv i kontaktzonen är f. ö., som det följande skall visa,
inom mitt studieområde ganska ovanlig vid de äldre kontakterna, vilka mest komma i
betraktande.
Vidare riskerar man i mindre grad att möta en för lågvattenståndet vilseledande
kontakt, när ett gyttjelager av endast obetydlig mäktighet skiljer den telmatiska torven
från den fastare mineralbottnen, än om ett mäktigare, för deformering lättare utsatt så-
dant föreligger. Dessutom bör möjligheten av sekundär nedpressning vara större i samma
mån, som den över kontakten befintliga torvmassan tilltar i mäktighet och motsatt. Dock
synes torvbelastningen icke spela den roll, man å priori kunde vänta. Orsaken härtill
1 Jag har sett Carex pseudocyperns bilda täta bestånd inemot deeimeterdjupt under lågvattenlinjcn i
Järnlunden. Jfr CARLSSON, s. 31, Sernander 1894 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
