Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmetoder m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talet av de olika trädslagens pollen, har jag i allmänhet angivit såväl det absoluta antalet
räknat pollen som procenttalet, varvid jag utgått från såvitt möjligt lika stora prov.
Detta giver en — låt vara grov — uppfattning icke blott av den relativa utan också av
den absoluta pollenfrekvensen å olika nivåer. Genom denna metod kunna olika stadier i
trädslagens invandringsföljd urskiljas (jfr L. v. Post 1909 b, 1912, 1916 a och b, Lind-
berg 1916, Sandegren 1916).
Av särskilt stor stratigrafisk betydelse har varit fastställandet av den nivå, på vilken
granpollen börjar uppträda i lagerföljden, den s. k. granjwllengränsen (L. v. Post 1909 b).
L. v. Post har som bekant härpå grundat en tudelning av kärrens och mossarnas lager-
komplexer i prceabiegna lager, bildade före granens invandring, och abiegna, bildade efter
denna revolutionerande händelse i vegetationens historia. Fixerandet av denna betydelse-
fulla stratigrafiska nivå i torvavlagringarna stöter dock stundom på vissa svårigheter. Så
kan emellanåt hända, att ett eller annat isolerat granpollen träffas i lager, som på grund
av stratigrafiska eller andra förhållanden måste antagas vara mycket äldre än tiden för
granens verkliga invandring eller utbredning. Möjligheten att ett sådant sporadiskt pollen-
korn trots försiktighet vid borrningen kan hava inkommit i provet från högre nivåer är
väl i allmänhet icke utesluten. Men när exempelvis, vilket har hänt, intet granpollen
har anträffats i den överliggande torven, kan en sådan förklaring icke vara till fyllest.
Möjligen kunna dylika spår av granen härstamma från i trakten redan inkomna för-
poster. Aven kan man tänka sig, att de blivit förda fjärran ifrån (jfr Nathorst 1910
s. 14—15), t. ex. under en ihållande storm. Sådana enstöringar äro emellertid i regel lätta
att identifiera som sådana och behöva ej försvåra läggandet av den verkliga granpollen-
gränsen.
Värre är det, när — såsom ibland händer — i en lagerföljd intet enda gran-
pollen anträffas, trots att tlera preparat från fullständiga provserier undersökas. Orsakerna
till ett sådant förhållande kunna vara flera. Sålunda kan i starkt humifierad torv en såno-
förefintligt pollen hava förstörts, eller ock kunna de abiegna lagren hava bortdenuderats.
Vidare kan torvbildningen hava avstannat i praeabiegn tid, och slutligen kan det tänkas,
att granen ej funnits i närheten, och att granpollen alls icke inbäddats i torven. I så-
dana fall kan naturligtvis ingen granpollengräns läggas. Såvida pollen av andra trädslag
rikligen förekomma och man av pollenfioran i närgränsande avlagringar vet, att granen
under ett visst skede invandrat i omgivningen, kan man dock av granpollenets frånvaro
med stor sannolikhet sluta, att hela lagerföljden är av prmabiegn ålder.
Aven frånsett dessa mer abnorma fall kan man stanna i någon tvekan, var gran-
pollengränsen bör läggas. I allmänhet pläga nämligen enstaka pollenkorn av gran börja
uppträda på visst djup i lagerföljden och sedan ett stycke upp bibehålla ungefär eller
nära nog samma låga frekvenstal — vanligen 1 h 2 % av pollenmängden — varefter de
med ett slag bliva allmänna, ofta uppgående till 10—25 % av pollenmassan (jfr L. v. Post
1916 a, s. 388). I överensstämmelse med L. v. Post (och efter honom Sandegren) har
jag lagt gränsen, där granpollen först i låga procenttal börjar uppträda (utom i nyss-
nämnda fall, då något enstaka granpollen träffas isolerat på större djup och uppenbart är
äldre än granens verkliga invandring). För att få en fast utgångspunkt har jag plägat
ARBETSMETODER. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
