Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmetoder m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 ONO SUNDELIN.
förlägga gränsen där, varest granpollen börjar förekomma i 1 av tall-granpollenmängden
(»Relativa coniferpollenfrekvensen», Halden 1916).1
Utom trädslagen kunna vissa andra växter, såsom Cladium mciriscus, Najas marina
och Trapa natans, därigenom att de endast eller huvudsakligen tillhöra bestämda skeden,
användas som ledfossil för dessa. Detsamma gäller till en viss grad diatomaccerna. En
del av dessa kunna ock användas som ledformer för det baltiska havets avlasrirmar från
vissa av dess utvecklingsstadier.
Hand i hand med de paleontologiska metoderna för bestämning av en avlagrings
ålder har jag använt vad som kunde kallas en jämförande stratigrafisk metod. Härmed
avses konnekteringen av vissa på paleontologisk och stratigrafisk väg identifierbara ekvi-
valenta ledhorisonter i olika kärr och mossar vid samma sjö såväl som vid olika sjöar
samt jämförelse av de på så sätt regionalt följda ledlinjerna med förloppet av på andra
vägar fixerade delvis förut kända horisonter, såsom baltiska gränsen och ancylus-
gränsen.
Särskilt angelägen har jag ock varit att söka anknytningspunkter med de arkeo-
logiska skedena. Detta har ock blivit möjligt tack vare ett flertal fornfynd, gjorda vid
nyodlingar av kärr och mossar samt vid sjösänkningar och varom jag erhållit kännedom,
ävensom på andra vägar.
Vid återgivandet av lagerföljderna i kärr och mossar hava de genom borrning och
grävning erhållna specialprofilerna utmärkts med fina heldragna linjer och skola till skill-
nad från hela skärningen — dinjeprofilem (L. v. Post) eller helt enkelt profilen — kallas
dpunktprofilen (förkortat: p).2
Torvbeteckningarna hava uppgjorts i överensstämmelse med av Dr L. v. Post givna
anvisningar.
Vid profilbeskrivningen kommer jag alltid — i överensstämmelse med utvecklings-
historien — att hörja underst med de äldsta avlagringarna och gå uppåt.
Höjd- och djupförhållandena inom kärren och mossarna komma i allmänhet att i
första hand hänföras till det vid undersökningstillfället rådande vattenståndet för att sedan
sättas i relation till den naturliga passnivån, i den mån denna låtit sig bestämmas.
Då längre vattenståndsobservationer förelegat, har jag även uträknat och å profilerna
utmärkt vegetationsperiodens normala lågvattenstånd, stundom även högvattenstånd. Vegeta-
tionsperioden har därvid räknats fr. o. m. april t. o. m. oktober. Medan ett minimum
vanligen inträffar på hösten under augusti—oktober, förekommer ej sällan ett annat
minimum — stundom lägre än det förra — under vintern i januari—mars. Det sist-
nämnda torde emellertid vara utan nämnvärd betydelse för växtformationernas vertikala
utbredning (och bör därför elimineras) i motsats mot det förstnämnda, som kan benämnas
1 Härigenom torde jag hava lagt gränsen obetydligt djupare än v. Post och Sandegren, som dragit
den där, varest granpollenet börjar utgöra 1 % av hela trädpollenmängden. Eftersom jag i många fall endast
räknat tall- ocli granpollenet, har jag emellertid varit hänvisad bygga på den rel. couiferpollenfrekvensen.
I praktiken torde skillnaden dock bli rätt minimal. — Man bör naturligtvis räkna en viss mängd pollen. I
regel hava minst 50—100 pollen räknats. Endast vid mycket pollenfattiga prov har gränsen någon gång lagts
på grundval av ett mindre antal räknat pollen. Proven hava vanligen tagits å 0,2 5 eller vid mäktiga lager-
serier ej sällan å 0,5 m:s ekvidistans.
2 Detta namn har synts mig lämpligare än det av Sandegren (1916) använda: vertikalprofiler, då ju
även linjeprofilerna äro vertikalprofiler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
