Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 UNO SUNDELIN.
Man kan bland dessa sjöar urskilja två typer, dels vanligen djupa, av ojämnheter
i berggrunden betingade, delvis genom förkastningar uppkomna bäckensjöar, såsom Juttern,
Asunden och Järnlunden, dels grunda sjöar, som till väsentlig del bildats genom Stångåns
transgression, huvudsakligen på grund av landets större höjning i norr än i söder. Till
den senare gruppen höra Findeln och Krön. Vid uppkomsten av bägge slagen av sjöar
har emellertid uppdämning genom morän- och fluvioglaciala avlagringar såväl som sedi-
mentation medverkat, ev. även isens exarasion.
Flertalet sjöar inom Stångåns vattenområde, såväl i huvuddalgången som annars,
hava i överensstämmelse med landets allmänna lutning sitt avlopp i norra delen av sjön,
oftast i fortsättningen av den sprick- eller förkastningsdal, som sjön intager. De undantag
från denna regel, som givas, äro stundom uppkomna i senare tid, i det utloppet på grund
av den överstjälpning mot söder, som sjöarna till följd av den olikformiga landhöjningen
undergått, blivit flyttat till en sydligare del av sjön, stundom till den motsatta sidan
(se Verveln).
Bland Stångåns talrika tillflöden äro få av betydenhet, ehuru flera (såsom sjön
Björkens utlopp till Äsunden samt Drogens utlopp Hallstadån) på grund av rätt ansenlig
fallhöjd fått användning i industriens tjänst.
Själva Stångån bildar ett flertal forsar och fall, som utnyttjas som drivkraft för
industriella anläggningar, såsom vid Storebro, Brokind, Tannefors o. s. v. Vid samtliga
forsar och fall norr om Järnlunden finnas slussverk för Kinda kanal (sammanlagt
15 slussar).
Av det nu sagda torde hava framgått, att Stångåns nuvarande tillstånd långt ifrån
motsvarar de naturliga förhållandena. Genom människans åtgörande hava dessa på
mångfaldigt sätt omdanats. Sålunda finnes bland alla sjöar, som Stångån genomflyter
från Viminerby till Linköping, icke en, som ej blivit sänkt. Vid Storebro åter har genom
uppdämning av Stångån en sjölik utvidgning av densamma med holmar och sund bildats,
till stor del över gammal skogsmark (se fig. 2).1
En del förändringar äro vidtagna för århundraden tillbaka, andra i senare tid. De
största stå dock i samband med anläggandet av Kinda kanal. Då de förändringar, som
därvid företogos, på det närmaste beröra den kommande undersökningen, måste jag lämna
en kort översikt av denna kanals historia.2 Denna går tillbaka till mitten av 1700-talet.
Vid denna tid synas nämligen planerna på en kanalled genom Asunden, Järnlunden och
Rengen för första gången framkommit, och snart därefter bildades det första kanal-
bolaget. Först 1799 erhöll emellertid »Direktionen för Kinda Canalverk i Östergötland»
Gustav IV Adolfs tillstånd att bygga kanal med slussar vid Brokind och Quilla »för
skeppsfart med högst 5 alnar breda båtar» (Ridderstad 1879). Kanalleden skulle sträcka
sig från Horn vid södra ändan av Asunden till Labbenäs vid Rengens norra strand, 1
mil söder om Linköping. 1803 påbörjades arbetet, och 1807 hade det nått så långt, att
»endast vindspelen å slussen och en bro» vid Brokind fattades.
1 Denna uppdämning är med all säkerhet jämnårig med Storebro bruk, som anlades 1728.
3 Efterföljande framställning grundar sig dels på uppgifter av Ridderstad (1875—1879), dels på
upplysningar, vunna i det Falkenberqska arkivet å Brokind, dels på handlingar, förvarade av godsägare
DRANGEL å Väsby (Horns s:n).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
