Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Geografisk och historisk inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. Stångåns vattenområde.
Geografisk och historisk inledning.
Stångåns vattenområde är (enl. G. Nerman 1900, s. 88) 2470 km.2 stort, varav 242
km.2 utgöres av sjö, samt omfattar den centrala delen av Östergötland söder om Motala
ström och en mindre del av nordöstra Småland. Dess utsträckning i norr—söder är
c. 10 mil, medan största bi’edden blott utgör c. 4 mil. Om man undantager den nord-
ligaste delen, ungefär norr om Brokind, som är jämnare och mer bördig, är det ett
övervägande skogigt och starkt kuperat, från söder mot norr sluttande urbergslandskap,
som Stångån avvattnar. Moränen är den förhärskande jordmånen, ehuru fluvioglaciala
avlagringar också äro vanliga, i synnerhet i söder och sydväst. Betydande leravlagringar
finnas dock även (jämte de i Ancylussjön och Litorinahavet avsatta lerorna i norr) längs
Stångåns huvuddalgång, här avsatta i den baltiska issjön, vars gräns i trakten av Brokind
torde ligga inemot 160 m. ö. h. och sedan, ju längre mot söder man kommer, träffas på
allt lägre nivåer ned till 130 ä 140 m. ö. h. vid Storebro i södra ändan av Stångåns
vattenområde. Går man längre mot väster, träffas den baltiska gränsen allt högre, be-
roende på landets starkare höjning åt detta håll. Högst torde den nå i trakten av sjön
Drögen, där den torde befinna sig omkring 167 m. ö. h.1
Stångåns källsjöar äro Fundbodasjön i sydligaste Östergötland, c. 220 m. ö. h.,
samt Möckeln på gränsen mellan Östergötland och Småland, ’c. 176 m. ö. h. Sedan
källarmarna från dessa sjöar förenats, flyter Stångån 3 å 4 mil liksom Emån och dess
tillflöde Silverån i SSO-lig riktning mot Kalmar sund. Efter att hava mottagit ett till-
flöde (Glabroån) gör Stångån vid Storebro en skarp krök mot norr och följer sedan en
nordlig riktning intill utflödet i Roxen. Sedan ån lämnat Storebrokröken bakom sig,
genomflyter den en rad av långsträckta sjöar, förbundna med varandra genom korta ålopp.
1 Delvis enl. Munthe 1910 b, pl. 47, jämte muntliga upplysningar. Jfr ock Svedmark 1906 och 1913
samt förf., s. 164 och 216.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
