Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STANGANS VATTENOMBADE. 21
rotade, de lägst belägna med rothalsen obetydligt över 1. v. y. Dessa stubbförekomster
sammanhänga i obruten kontinuitet med den torvtäckta tallstubbhorisonten i kärrets
inre delar.
Som redan nämnts, fortsätta torvavlagringarna under Järnlundens vattenyta ett par
hundra meter söder om nuvarande strand ut mot vikens mynning, Vid ett besök d. 7
okt. 1914, då lågvattenstånd rådde, fanns här en liten »flottholme» c. 10 m. utanför stran-
den, uppkommen därigenom, att en del av de å sjöbottnen vilande torvlagren flutit upp.
Härvarande torvlager äro emellertid till väsentlig del en sekundär bildning. Vågorna
hava ätit sig in i mossen samt utfört och på djupare vatten avlagrat det lösgjorda torv-
materialet. Detta framgår av torvens beskaffenhet: en tämligen lös detritus med de i
kärret förekommande ingredienserna — brunniossor, Sphagna, Car&rradiceller, pinnar m. m.
— jämte en rik inblandning av limniska diatomaceér och spongienålar. Senare har en
god del av denna torvdetritus åter bundits genom rizoinen och rötterna av det Phragmites-
bestånd, som efter sjösänkningen inkräktat en stor del av viken. Den huvudsakligen av
brunmossor bestående kärrtorven fortsätter dock i ursprungligt skick ett hundratal meter
söder om nuvarande strand, ehuru överlagrad av ett utåt allt djupare torvdetrituslager.
Att denna min tolkning är riktig, torde ock framgå därav, att granpollen allmänt
förekommer i den omrörda torven men saknas i de undre, orörda torvskikten. Torvde-
trituslagret fortsätter till mynningen av viken, där djupet hastigt tilltager.
Slutligen må meddelas följande schema över pollenfrekvensen i Viggbykärret, grun-
dad på en serie såvitt möjligt lika stora prov från södra delen av detsamma (p. 8 och 10).1
1 2 3. 4- 5. 6. 7 8. 9.
Lera
0 25 ni.
djupt.
Lergyttja.
Plauktou-
gyttja.
Detritus-
gyttja-
Amblyste-
giumtorv.
Cudre delen.
Amblyste-
giumtorv.
Övre delen.
Magnocari-
cetumtorv.
Skogs-
mylla.
Torvmylla.
a. a.2 % a. a. % a. a. % a. a. j % a. a. % a. a. % a. a. %
I
a. a. % a. a. %
Alnus .... — j — — — — 22 17s 17 30 3 4 — 21 7 —
Betula .... 26 65 25 u 9 7 11 13 12 15 3 7 148 50 6 7
(tCorylus») . . — — (18) (10) ! (39) {3D («) (20)
(7)J (9)
(3) (7) (32) i (11) (6) (7)
Bicea................ |. –- II — | — I 23 28
Pinus .... 3 100 14 35 158 86 89 70s 49 57
60 1 78
36 85 113 38 51 62
Quercus . . . — — — — — — 3 I 7 l 1 1 1 j 3 1 3 I
Tilia................ — — — — — — ■
— | 5
— t10 - 5 — 8 7 ö — •*
Ulmun .... (1?)
3 I
2
ill
2
1 1
3 100 40 100 183 100 126 100 8(5 100 77 100 42 100 297 ! 100 S3 100
Det måhända oväntade förhållandet, att tallpollen träffas djupare än björkpollen,
förklaras enklast därigenom, att tallpollenet tack vare sina luftsäckar kunnat föras längre
väg än björkpollenet. Ursprungligen torde dock björken dominerat i vikens närmaste
omgivning att döma därav, att i det äldsta prov, där tall- och björkpollen förekomma
1 Kolumn 2—4 från p. 10, övriga från p. 8. — ÅWi.rpollen ävensom -EWcacépollen hava iakttagits
ända ned i lergyttjan (kolumn 2) men icke räknats. »CornyZusvpollen har i överensstämmelse med L. V. Post
(1916) och Sandegren (1916) icke sammanräknats med skogsträdspollenet, och dess procenttal anges i % av
det sistnämndas summa.
2 = absolut antal pollen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
