Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 UNO SUNDELIN.
tillsammans, utgör det senare c. 65 /, det förra c. 35 S av pollenmassan. (Jfr s. 33—
34). Redan i nästa prov är emellertid björken distanserad av tallen. I skogsmyllan
träffas björkpollen åter i något större antal än tallpollen.
Påfallande är olikheten i pollenfrekvens i olika prov. Att pollenrikedomen är större
i gyttjan än i den överliggande kärrtorven, beror ev. därpå, att gyttjans tjocklekstill-
växt försiggått långsammare än den överliggande torvens. I skogsmyllan stiger pollen-
frekvensen ånyo för att i torvmyllan däröver åter sjunka. Proportionen mellan frekven-
sen i skogsmyllan och i den underliggande starrtorven är c. 7: 1, mellan densamma i
skogsmyllan och i den överliggande torvmyllan c. 4: 1. Skogsmyllans pollenrikedom har
sannolikt sin grund i att torvbildningen denna tid pågått mycket långsammare än under
den föregående och efterföljande tiden (jfr Sandegren 1913, s. 225, L. v. Post 1916 a,
s. 270).1 Att intet granpollen anträffats i skogsmyllan men däremot allmänt i den över-
liggande torvmyllan, förklaras möjligen därav, att mellan skogsmyllans och torvmyllans
bildningstid varit en tid utan torvbildning (jfr L. v. Post 1912, s. 26).
Angående tolkningen av den skildrade proiilen vill jag tills vidare tillägga följande
Den smutsgrå leran, som utgör det närmaste underlaget för kärret, är med all säkerhet
här liksom vid flertalet av de nedan behandlade kärren och mossarna uppkommen genom
omlagrad, från omgivningen nedsvämmad issjölera (stundom väl också moränlera) och
torde hava avsatts vid tiden för landets höjning ur den baltiska issjön (eller Yoldiahavet),
medan lersedimenten ännu ej hårdnat och i större utsträckning bundits av den antågande
vegetationen (jfr Nathorst 1872, s. 132, Ekman 1914, s. 365, Gavelin 1907, s. 6). Järn-
lunden torde vid dess avsättning ännu hava utgjort en vik av det baltiska havet. Ovisst
är, om detta samband ännu existerade, sedan den baltiska issjön avtappats till Väster-
havet, om m. a. o. Järnlunden ägt samband med Yoldiahavet.2 Aven om så varit fallet,
har dock vattnet med all säkerhet här varit alldeles eller så gott som sött.3 Understa
delen av planktongyttjan och lergyttjan härstammar sannolikt från tiden omkring isole-
ringen (jfr G. Andersson 1898, s. 40), och den här befintliga, av de s. k. nncyfotsformerna
utmärkta diatomacéfloran måste hava inkommit med issjön (se s. 34). Vid tiden
för isoleringen torde även bl. a. de i planktongyttjan iakttagna arterna Nymhcea alba,
Potamogeton natans och Chara sp. hava levat i Viggbyviken, medan på dess stränder
växte sälg, björk och tall. Icke mycket senare funnos också hassel och alm. Efter iso-
leringen har viken inom kort börjat igenväxa genom halvlimniska växtsamhällen med
Carex filiformis och Phragmites, vari redan från början Claclium mariscus och Carex
pseudocyperus ingått.4 Att igenväxningen gått jämförelsevis raskt, framgår av den oför-
medlade, »tvära» igenväxningstypen, i det sjötorv i egentlig mening alldelas saknas (jfr
L. v. Post 1909 a, s. 283, 284).
1 Den ringa pollenhalten i torvmyllan kan i någon mån bero också därpå, att pollen här förstörts vid
torvens destruering.
2 Munthe har 1910 å »Map illustrating the late-glacial development of southern Sweden» låtit Yoldia-
havet nå upp till Rengen men icke till den ett par meter högre belägna Järnlunden. Enligt vad Dr
Munthe benäget meddelat mig, är emellertid denna anordning rent hypotetisk.
3 Beroende dels på att det tyngre salta havsvattnet icke torde nått över pasströsklarna vid Brokind,
dels på det tillströmmande söta vattnet.
4 Likartade växtsamhällen finnas i nutiden på Gottland (Sernander 1894 a, s. 16 ff.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
